Bayer-Nööm

Faan Wikipedia
Tekst üüb Öömrang


Di Bayer-Nööm as en oort an wiis, am stäären tu betiaknin. Hat gont üüb Johann Bayer turag.

Formaat[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Normoolerwiis begant di nööm mä en greksen buksteew, an do fulagt di genitiif faan di latiinsk nööm faan det stäärbil.

Bispal: γ Lyrae („Gamma“ + genitiif faan „Lyra“) of ζ Ursae Maioris („Zeta“ + genitiif faan „Ursa Major“).

Di faan üs ütj sen laachtest stäär (skiinboor magnituud) as normoolerwiis α-Alpha, do komt β-Beta an so widjer.

Muar bispalen:

Stäärbil: Centaurus (Zentaur)
  • Laachtest stäär: α („Alpha“, iarst buksteew)
  • Stäärnööm efter Bayer: α Centauri („Alpha Centauri“), ufkört: α Cen
  • Ööder nöömer: Rigil Kentaurus, Toliman
Stäärbil: Gemini (Twanlanger)
  • Traadlaachtest stäär: γ („Gamma“, traad buksteew)
  • Stäärnööm efter Bayer: γ Geminorum („Gamma Geminorum“), ufkört: γ Gem
  • Ööder nöömer: Alhena

Detdiar reegel woort oober ei konsekwent trochhäälen, at jaft uk α-stäären, diar ei a laachtesten uun en stäärbil san.

Luke uk diar[Bewerke | Kweltekst bewerke]