Düner

Faan Wikipedia
Didiar artiikel ment a sunhuuger. Luke uk bi Dün
Tekst üüb Öömrang


Dün bi a Uastsia.
Dün bi a Nuurdsia.
Det waanerdün Rubjerg Knude bi a Nuurdsia räänt auer en ialtürn wech.
Banendün bi a Ialew.

En dün as en huug ütj sun, di faan a winj tuupstöwen wurden as.

Föörkemen[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Am dat en dün waaks koon, brükt hat sun an knaaphaid faan plaanten. Diaram kem jo fööraal uun drüg regiuunen föör, man uk diar, huar a plaanten ei so gau waaks kön üs diar nei sun tu komt.

Düner bi a Nuurd- an Uastsia[Bewerke | Kweltekst bewerke]

  • En primeerdün stäänt tesken weederskaant an dünemkaant an as so gud üs goorei bewoksen.
  • En dün, wat knaap mä halem bewoksen an ei stabiil as, het witjdün.
  • En stabiil dün, wat starker bewoksen as, het grädün.
  • Wan diar muar plaanten tu kem an am di sun knaap noch sä koon, sait am diar bründün tu.

Banendüner[Bewerke | Kweltekst bewerke]

  • Kem ütj a istidj, stun uun't banlun an san bewoksen.
  • Kem uk föör, huar't mä a büürerei üüb skraalen grünj uun Nuurdsjiisklun auerdrewen wurden as. (Luke uk bi: Hias.)

Slacher faan düner[Bewerke | Kweltekst bewerke]

  • Sakeldün of uk Barchan: Komt föör uun drüg kliima, sjocht ütj üs en sakel an sticht uun luv flaak uun an fäält uun lee stark uf. Jo sakelaanjer waanre gauer üs di maden.
  • Paroobeldün: Komt föör uun hualewdrüg kliima, sjocht uk ütj üs en sakel, man jo sakelaanjer waanre ei so gau üs a maden, auer jo al en betj bewoksen san.
  • Swäärsdün: Komt föör, huar föl sun uunleewert woort an a winj fööraal ään wai weit, as lung an smääl an wääkst swäärs tu a winj.
  • Loongsdün: Komt föör, huar ei so föl sun uunleewert woort an a winj konstant as, as uk lung an smääl an koon 100 m huuch wurd.
  • Draadün: Komt uun a Sahara föör, as grat an stabiil. Draas san banendüner.
  • Krüsdün of uk Stäärdün: Komt föör, huar föl sun uunleewert woort an a winj auer't juar wakselt.

Ferwisang efter bütjen[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Commons Wikimedia Commons hää bilen of filmer tu: Düner