Faard faan't laacht
Üt Wikipedia
| Wichtag taal uun a füsiik | |
|---|---|
| Nööm | Faard faan't laacht uun a leesag rüm |
| Formeltiaken | ![]() |
| Slach | Faard |
| Wäärs | |
| SI | ![]() |
| Ünseekerhaid(rel.) | (genau) |
| Gauß-süsteem | ![]() |
| Planck-ianhaiden | 1 |
| Ferbinjang tu ööder taalen | |
![]() – Elektrisk fialtaal – Magneetisk fialtaal |
|
| Komentaaren | |
| SI-wäärs efter: CODATA 2010 (NIST) | |
At faard faan't laacht sait, hü gau at laacht of elektromagneetisk waagen uun a leesag rüm san. Iar mend am, det faard faan't laacht wiar saner aanj. Sant Heinrich Hertz witj am, dat det so amanbi 300.000.000 m/s san.
Di wäärs [Beårbe]
Sant 1983 as uk di meeter fäästlaanj üs di wai, di det laacht uun a leesag rüm för di 299 792 458st dial faan en sekund brükt[1] .
Sodenang as det faard faan't laacht:
Futnuuten [Beårbe]
Luke uk diar [Beårbe]




–
– 