Jongpleistozän

Faan Wikipedia
Tekst üüb Öömrang



Süsteem Serie Kirew ≈ Ääler (mya)
Quartär Holozän Holozän 0,0117–0
Pleistozän Jongpleistozän
(Tarantium)
0,126–0,0117
Madelpleistozän
(Ionium)
0,781–0,126
Ualpleistozän
(Calabrium)
1,806–0,781
Gelasium 2,588–1,806
ääler ääler ääler ääler

At Jongpleistozän (Tarantium) as det jongst kirew faan't Pleistozän. Hat fäält tuup mä't Eem waremtidj an mä't Weichsel kuultidj.

Det kurt Eem waremtidj föör ~126.000 juaren as gud tu käänen, do as't leewen kuuler wurden. Iarst uun a leetst ~ 12.000 juaren wort at weder warmer.
At Weichsel kuultidj lingd bi tu a maden faan Schleswig-Holstian (~2), diar huar daalang at huuch geest leit.

Weichsel kuultidj[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Kuultidj (Glazial)/
Waremtidj (Interglazial)
  Kuuler tidj (Stadial)/
Warmer tidj (Interstadial)[1]  
 Tidjrüm (f. Kr.) 
Weichsel leed kuultidj
Jüngere Dryaszeit 10.730–9.700
Alleröd-Interstadial 11.400–10.730
Ältere Dryaszeit 11.590–11.400
Bölling-Interstadial 11.720–11.590
Älteste Dryaszeit 11.850–11.720
Meiendorf-Interstadial 12.500–11.850
Weichsel huuch kuultidj
Mecklenburg-Phase 15.000–13.000
Pommern-Phase 18.200–15.000
Lascaux-Interstadial 19.000–18.200
Laugerie-Interstadial 21.500–20.000
Frankfurt-Phase 22.000–20.000
Brandenburg-Phase 24.000–22.000
Tursac-Interstadial 27.000–25.500
Maisières-Interstadial 30.500–29.500
Denekamp-Interstadial 34.000–30.500
Huneborg-Stadial 39.400–34.000
Hengelo-Interstadial 41.300–39.400
Moershoofd-Interstadial 48.700
Glinde-Interstadial 51.500
Ebersdorf-Stadial 53.500
Oerel-Interstadial 57.700
Weichsel ääder kuultidj
Schalkholz-Stadial 60.000
Odderade-Interstadial 74.000
Rederstall-Stadial ?
Brörup-Interstadial ?
Amersfoort-Interstadial ?
Herning-Stadial 115.000
Eem waremtidj
126.000

Futnuuten[Bewerke | Kweltekst bewerke]

  1. Thomas Litt, Achim Brauer, Tomasz Goslar, Josef Merkt, Krystyna Bałaga, Helmut Müller, Magdalena Ralska-Jasiewiczowa, Martina Stebich, Jörg F. W. Negendank: Correlation and synchronisation of Lateglacial continental sequences in northern central Europe based on annually laminated lacustrine sediments. In: Quarternary Science Reviews. vol. 20, Nr. 11, Mai 2001, S. 1233–1249.