Slaawerei

Faan Wikipedia
Tekst üüb Öömrang


Slaawenhanel uun Uastafrikoo


Slaawerei as en tustant, huar minsken tumanst en tidjloong üs hanelswaar uunsen wurd. Slaawen küd kääft an ferkääft, ferhüürd, ferskeenkt of ferareft wurd. Uun flook lunen, huar slaawen häälen wurd, küd a slaawen jo oober salew freikuupe.

Sant 1800 as det slaawerei stak för stak ufskaafet wurden, man iarst 1981 as't uun det leetst lun (Mauretaanien) uk würelk ferbeeden wurden.

Slaawenhanel[Bewerke | Kweltekst bewerke]


Faan't 17. juarhunert bit iin uun't 19. juarhunert jääw't en slaawenhanel auer a Atlantik. Uun Waastafrikoo san slaawen "iinkääft" wurden uun bütj för waaren faan Euroopa, det wiar kluader, man uk woopens an alkohol. Uun Madel- an Nuurdameerikoo skul a slaawen do üüb en plantaaj werke an buumol an sokerraid uunbau. Jodiar rä waaren kaam tu Euroopa an san diar widjer ferwerket wurden tu kluader an rum. Bi didiar "triihukshanel" haa uk flook nuurdfresk kopteins mä fersiinet, diar uun däänsk of holuns siinsten foor.

Slaawen uun dek faan en slaawenskap


Uk uun't Madlunsia jääw't slaawerei. Diar san flooksis hanelskeb faan Nuurd- an Madeleuroopa auerfäälen wurden, an wan a slaawen ei freikääft wurd, do skul jo uun Nuurdafrikoo bliiw. En siamaan faan Oomram, di det so ging, wiar Hark Olufs. Hi küd efter juaren oober frei kem, an hää apskrewen, wat hi belewet hää.

Luke uk diar[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Commons Commonskategorii: Slaawerei – Saamlang faan bilen of filmer
Commons Commonskategorii: Slaawenhanel – Saamlang faan bilen of filmer
Commons Commonskategorii: Triihukshanel – Saamlang faan bilen of filmer