Bretoonisch

Faan Wikipedia
Waksle tu: Nawigatjuun, Schük
Bökingharde.png Täkst aw mooringer frasch



Dåt Tubääggungen foont bretoonisch spräkegebiit foont 9. bit tut 20. iirhunert
Touspräkie wäiwisere önj Quimper

Dåt Bretoonisch (Brezhoneg) as en ailönj-keltischen spräke, wat önjtiinj jü klasifikasjoon duch aw e fååstewål snåked wårt, önj e Bretanje. Dideere spräke ståmt ålsü ai foont Gallisch ouf, ouers as iir önjtstönjen üt da Brytoonische spräke, forålem üt dåt Kornisch. Lääder kömen da Bretoone eefter e Fååstewål ( 4. bit 7. iirhunert) än deerbai hääwe's harn spräke mabroocht. Ouers jütid wörd et Gallisch nuch heer än deer snååked, deer köö dåt Bretoonsch uk nuch hu eelemänte ouernümen hääwe.

Önj e Bretanje wårt uk nuch Gallo snååked, wat en latjen roomanischen spräke as, äiwen as dåt Frånsch.

Dåt Bretoonische wus e spräke foon dåt huuge följk bit dåt 12. iirhunert. Deereefter ouernüm di oodel dåt Frånsch ås standardspräke, wat mör onjsiien häi. Ås schraawen spräke wörd önj e Bretanje, wat bit önjt 16. iirhunert åltens ünoufhängi wus, Latinsch brüked, ouers sunt dåt 15. iirhunert ouerwün heer uk dåt Fransche.

Dåt Bretoonische wårt diling nuch foon süwat 300.000 bit 500.000 manschne snååked än ferstiinjen, foole maner ås da 1.300.000 manschne, wat dåt nuch önjt iir 1930 köön. Amt iir 1900 kånd nuch mååst arke Bretoone di spräke än bål di haleft foon da inboogere snååkden dåt uk däilik. Ouerdåt di spräke diligendäis fort mååst nuch foon ålere manschne snååked wårt as'r foont ütstärwen betrüwed. Jü tål gungt tubääg. Duch jeeft dåt nuch åltens en intressant literatuur aw Bretonisch.

Önj jü frånsch ferfooting stoont, dåt "di spräke foon e republiik" Frånsch as. Dåt jäif lung strid am e latje spräke foon Frånkrik. Ouers sunt 2008 stoont önj e ferfooting uk, dat e latje spräke "tut årw foon Frankrik hiire".

Dåt Bretonische heet fjouer spräkewise:


Sii uk[Bewerke | kweltekst bewerke]

Ferbininge ätter buuten[Bewerke | kweltekst bewerke]