Eskimo-aleutisk spriaken

Üt Wikipedia
(Widerliidjet foon Eskimo-aleutisch spriaken)
Schaft tu: Navigasjoon, säk
Amrum.pngTekst üüb Öömrang


Eskimo-aleutisk spriaken

A eskimo-aleutisk spriaken san en spriakfamile uun at Arktis.

Diar hiar amanbi 10 spriaken tu, an 102 000[1] minsken snaake ian diarfaan üs mamenspriak.

Inhåltsfertiiknis

Iindialang [Beårbe]

Ferglik mä Aleut an Eskimo spriaken [Beårbe]

Det tabel wiset enkelt aparte onerskiaser: minsk

spriak singular dual plural
Aleutisch anĝaĝinax̂ anĝaĝinax anĝaĝinan
Sirenik jupik йух (ei diar) йугый
Sibirisk jupik yuk ? yuit
Naukan jupik yuk ? ?
Alaska jupik (Yukon-Kuskokwim jupik) yuk yuuk yuut (< yuuget)
Alaska jupik (Chevak an Nunivak tschupik) cuk cuuk cuuget
Alutiiq (of Supik) suk suuk suuget
Iñupiaq iñuk iñuuk iñuit of iñuich
Waastkanada inuit inuk ? ?
Uastkanada inuit inuk inuuk inuit
Greenluns inuk (ei diar) inuit

Wikipedias [Beårbe]

Wikipedia Wikipedia üüb Iñupiaq
Wikipedia Wikipedia üüb Uastkanada inuit
Wikipedia Wikipedia üüb Greenluns

Futnuuten [Beårbe]

  1. Georgy Menovshchikov (1990), Contemporary Studies of the Eskimo-Aleut Languages and Dialects: A Progress Report, Arctic Languages, An Awakening, UNESCO

Ferwis efter bütjen [Beårbe]

Diheer artiikel luanet det leesen.
Didiar artiikel as di 1. Oktuuber 2011 an noch ans di 6. Maarts 2013 uun det list faan gud artiikler, diar det leesen luane apnimen wurden. Uun uugenblak jaft at diar 39 faan.