Autonoomi Köörmaskiinen

Faan Wikipedia
Söl'ring


Autonoomi Köörmaskiinen ken söner Mensken laap, dānen jam kontroliari. Des ken Autos, Tochen of Autobusi sa üs di Navya wiis.

Histoorie (Autos)[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Hat jeft al leenger Autos, wat jamsalev üp Parkplaats ofstel ken (Diilautomatsjoon), man diarme skel em jit langsen salev köör. Al sent di 1990er Jaaren heer em me autonoomi Autos eksperimentiaret.

VaMP (Forsjuksauto fuar autonoomi Mobiliteet en dit Lukin fan Reekenmaskiinen)

Dit jest Auto wiar di VaMP (Kuurter fan VaMoRs (Versuchsfahrzeug für autonome Mobilität und Rechnersehen)), en Mercedes-S-Klas 500 SEL, wat töhop me sin Twenlingsauto di VITA-2 olerhun Waien aliining köört es.

1994 waar des Eureka-Prometheus-Projekt (1987 bit 1995, 800 Miljoonen ECU of ~ 1,6 Mrd. DM) ön Paris ofslööten, en diarfuar sen VaMP en VITA-2 ombi 1.000 km me bit tö 130 km/h döör di Forkiir naa di Fluugplaats Charles de Gaulle löpen. Ön di Autoroute 1 waar me Seekerhairs-Üppaser fan jen Spöör tö di Üđer köört en uk autonoom aurhaalet.

Üp en Faart fan München naa Kopenhaawen (1.758 km) ön't Jaar 1995 es dit Auto mal aaft autonoom en me bit tö 175 km/h önerwai wesen. Di Reekenmaskiinen wiar lung ek sa gau üs deling, en des mut em diarbi se. Di VaMP dēr Biskiir, wan di aurhaali wil, en da skul di Köörster (Of Üppaser) Forloof dö. Ön jen Stek es dit Auto 158 km söner Help fan Mensken löpen, en diarfuar wiar dit gaar ek taacht. Ön't Merel löp dit Auto ombi 9 km söner Help, bluat me Bechstairen, wat ek iinprogramiaret wiar, kür dit Systeem ek klaarkum.
Delings Autos haa GPS tö jaar Help, dit jaav dit man tö Tiren fan VaMP ek. VaMp en VITA-2 wiar en gurt Stööp üp Wai tö dit Automaatenauto. Sent 2006 staant VamP iin ön't Dütsk Museeum ön München.

Bi di ialer Autos wiar jit di Swaarhair, dat em di Maskiin jaa uk önstjüüri skul, wat jaa en Bensiinforbrener wiar. Di jest elektroonisk Droselklapen jaav dit jit ek sa lung, en fuar't Miist wiar di Autos jit me Gaswiiren önerwai.
Me di Elektrowainern es des fuul iinfacher uuren, uk aurdat em aaftinoch en elektroonisk Köörpedaal heer, wat bluat elektroonisk Signaali tö en Controller dēr. De Stööp tö en automaatisk Railing es da ek muar sa gurt us jertirs.

Automatsjoonslevel eeđer SAE[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Di SAE International (Organisatjoon fuar Mobiliteetstechologii) heer Köörmoodi (Driving Modes) eeđer dit definiaret, wat di Āpgaaven sen (Waker köör, aurhaali, lungsom köör, iin ön en Autoslang köör, Parkplaats, köör ofslööten Areaal esf.).
Di dynaamisk Āpgaav es da dit Stjüürin, Bremsi, wakerer uur, fuar di Forkiir üppasi, üppasi, dat dit Auto ek üt di Huk flocht esf.) biskrewen, di taktisk Āpgaaven (Reaktsjoonen, wan gung ik üp üđer Spöör, wan drai ik om, auf Ereignisse, Festlegen, blinki, tuuti, wan es dit nöörig) , kuurt, di Köörāpgaawen hiir diartö. Ek diartö hiir dit Üttenken, hur di Wai fan of of hengung skel.

Di Önfraag fan't Systeem meent eeđer di SAE di Biskiir, dat di Mensk weđer salev köör skel.

SAE Level Noom Definitsjoon Hoken stjüürt, jeft Gas, bremst Trinjombai üppasi Reservisystem fuar dynaamisk Köör-Āpgaav Köörmoodus (Driving Mode)
Mensk kontroliaret trinjom dit Auto.
0 Niin Automatsjoon Di Mensk maaket di hiili Kööraarber, uk wan hi fan di Asistenz-Systeemi Biskiir fair Mensk Mensk Mensk N/A
1 Köör-Asistenz Di Köör-Asistenz aarbert Āpgaawen sa üs Lenk- Gas- of Bremsasistenz of en heer diarfuar fan sin Systeem Biskiir aur di Forkiir trinjom. Dit Systeem es man diarfuar taacht, dat tö ark Tir en Mensk aurnem ken en maaket, wat dit Systeem ek maaki ken. Mensk / Systeem Mensk Mensk Hok Köörmoodi
2 Automatsjoon tö en Diil Eeđer Köörmoodi aarbert des Systeem Āpgaawen sa üs Lenk- Gas- of Bremsasistenz of en heer diarfuar fan sin Systeem Biskiir aur di Forkiir trinjom. Uk dit Systeem es man diarfuar taacht, dat tö ark Tir en Mensk aurnem ken en maaket, wat dit Systeem ek maaki ken, man dit "weet" al muar üs dit jest Systeem. Systeem Mensk Mensk Hok Köörmoodi
Dit Systeem kontroliaret trinjom di Wain
3 Automatsjoon, wan dit giar Eeđer Köörmoodi aarbert des Systeem en automatisiareti Köörprogram of. Uk des Systeem es man diarfuar taacht, dat tö ark Tir en Mensk aurnem ken en maaket, wat dit Systeem ek maaki ken, man dit "weet" al muar üs dit jest en taust Systeem. Systeem Systeem Mensk Hok Köörmoodi
4 Hoog Automatsjoon Eeđer Köörmoodi aarbert des Systeem en automatisiareti Köörprogram of, uk wan di Mensk ek helpt, wan wat ek slaaget. Systeem Systeem Systeem Hok Köörmoodi
5 Automatsjoon Dit Systeem lapt uk söner Mensk en aarbert ali Āpgaawen aliining of. Systeem Systeem Systeem Ali Köörmoodi

Tochen[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Ön gurt Staten sa üs Kopenhaawen laap di U-Baanen al leenger autonoom.

Autobusi[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Fuar di "leest Miil" uur elektrisk Busi ütprobiaret, hur em höm me tö di Baanhof of uk iin ön en Stat köör let ken. Jen diarfan es di Navya. Sok Busi röpt en bitaalet em me sin Smartphone.