Koyukon spriak

Faan Wikipedia
(Widjerfeerd faan Koyukon)
Tekst üüb Öömrang


Koyukon spriak

Snaaket uun

USA (Alaska)
Spreegern 300 (???)
Wedenskapelk
iindialang
Spriak-Ufkörtang
ISO 639-2:

ath

ISO 639-3:

koy

Koyukon spriak (aanj nööm: Denaakkʼe, Dinaak̲'a ; ingelsk: Koyukon, Unakhotana) as det atapaskisk spriak faan't Koyukon fulk uun Nuurd-Ameerikoo. Snaaket woort det faan amanbi 300 (?) minsken fööraal tesken Koyukuk an Yukon uun Alaska.

Spriakwiisen[Bewerke | Kweltekst bewerke]

  • Oner-Koyukon spriakwiis (ingelsk Lower Koyukon). Uun Kaltag an Nulato.
  • Madel Oner-Koyukon spriakwiis (ingelsk Central Koyukon). Uun Madel-Koyukuk an Yukon.
    • Koyukuk madel Oner-Koyukon spriakwiis (ingelsk Central Koyukuk sub-dialect). Uun Huslia, Hughes an Allakaket.
    • Yukon madel Oner-Koyukon spriakwiis (ingelsk Central Yukon sub-dialect). Uun Koyukuk, Galena, Ruby an Kokrines.
  • Boower-Koyukon spriakwiis (ingelsk Upper Koyukon). Uun Rampart, Stevens Village an Manley Hot Springs.

Mamenspriak[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Koyukon studententaalen uun a juaren 1987-1988:[1]

Skuul-regiuun Mamenspriak spreegern Nian mamenspriak spreegern Gehial studenten
Fairbanks . 12 12
Galena . 52 52
Iditarod . 1 1
Yukon Flats . 10 10
Yukon Koyukuk 9 125 234
Tanana . 34 34
Tuup 9 234 243

Bispalen[Bewerke | Kweltekst bewerke]

  • łookkʼe fask
  • oonyeeyh Dallia pectoralis
  • taameeł fasker näät
  • denaa minsk
  • duhtseedle’ snä üüb en buum
  • henodoltl’eetl tootem pual

Muun nöömer[Bewerke | Kweltekst bewerke]

A Koyukon muun nömer:[2]

  • Benenh Neełkk’aayedelaayee Janewoore
  • Telel Zo’ʉ’ Febrewoore
  • Yeggets’e Nen’ Loyet Maarts
  • Hʉtenh Zo’ʉ’ April
  • Benenh Tots’eeyhleyaayee Mei
  • Menenh Hʉdenyaaghee Jüüne
  • Menenh Tok’eggoyhk’ʉhdelaayee Jüüle
  • Menenh Nok’et’on’dedaaghee August
  • Nołdlaaghe Noghe’ September
  • Benenhdedeteeyee Oktuuber
  • Sooge Zo’ʉ’ Nofember
  • Be’ooz Kkelyee Detsember

Futnuuten[Bewerke | Kweltekst bewerke]

  1. Bilingual/Bicultural Education Programs
  2. Native Languages: Months

Literatüür[Bewerke | Kweltekst bewerke]

  • Attla, Catherine. 1983. Sitsiy Yugh NoholnikTs'in': As My Grandfather Told It. Fairbanks: Alaska Native Language Center and Yukon-Koyukuk School District.
  • Axelrod, Melissa. (1990). "Incorporation in Koyukon Athabaskan," International Journal of American Linguistics 56, 179-195.
  • Axelrod, Melissa. (1993). The Semantic of Time: Aspectual Categorization in Koyukon Athabaskan. Lincoln: University of Nebraska Press.
  • Axelrod, Melissa. 2000. “The Semantics of Classification in Koyukon Athabaskan” In: The Athabaskan Languages: Perspectives on a Native American Language Family. Fernald, T and Paul R. Platero eds. Oxford University Press.
  • Henry, Chief. (1976). K'ooltsaah Ts'in'. Koyukon Riddles. Fairbanks: Alaska Native Language Center.
  • Henry, Chief. (1979). Chief Henry Yugh Noholnigee: The Stories Chief Henry Told. Transcribed and edited by Eliza Jones. Fairbanks: Alaska Native Language Center.
  • Henry, David and Kay Henry. (1969). "Koyukon locationals,"‭ Anthropological Linguistics 11(4): 136-42.
  • Jette, Jules and Eliza Jones (authors) and James Kari (ed.). (2000). Koyukon Athabaskan Dictionary. Fairbanks: Alaska Native Language Center.

Jones, Eliza. (1986). Koyukon Ethnogeography. Alaska Historical Commission.

  • Jones, Eliza, Comp. Junior Dictionary for Central Koyukon Athabaskan: Dinaakkanaaga Ts'inh Huyoza. Alaska Native Language Center, University of Alaska Fairbanks, P.O. Box 900111, Fairbanks, AK 99775-0120, 1992.

Ferwis efter bütjen[Bewerke | Kweltekst bewerke]