New South Wales

Faan Wikipedia
Tekst üüb Fering


Flag
New South Wales uun Austraalien

New South Wales (Ütjspriik: [ˈnjuː ˌsaʊθ ˈweɪlz]; fering: Nei-Süüd-Wales, ufkurting: NSW) as en bundeslun uun a süüduast faan Austraalien. Sydney as at hoodsteed. Uun a süüd leit Victoria, uun a waast South Australia an uun a nuurd Queensland. Uun at süüduastdial faan at bundeslun leit at Australian Capital Territory. At bundeslun heet 7.480.228 lidj (knaap en traad paart faan at befölkring faan Austraalien)[1].

Geografii[Bewerke | Kweltekst bewerke]

De Murray Struum bildet det miast grens tu Victoria.

Kliima[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Sydney
Kliimadiagram
JFMAMJJASOND
 
 
102
 
26
19
 
 
118
 
26
19
 
 
131
 
25
18
 
 
129
 
23
15
 
 
119
 
20
12
 
 
133
 
17
9
 
 
97
 
16
8
 
 
81
 
18
9
 
 
68
 
20
11
 
 
76
 
22
14
 
 
84
 
24
16
 
 
78
 
25
18
Tempratuur uun °C,  Rin of snä uun mm
Efter: Climate statistics for Australian locations: Sydney Observatory Hill (abgerufen am 7. August 2017)
Temperatüür an Rin uun Sydney, New South Wales
Jan Feb Mar Apr Mei Jün Jül Aug Sep Okt Nof Det
Max. Temp. (°C) 26,0 25,8 24,8 22,5 19,5 17,0 16,4 17,9 20,1 22,2 23,7 25,2 Ø 21,8
Min. Temp. (°C) 18,7 18,8 17,6 14,7 11,6 9,3 8,1 9,0 11,1 13,6 15,7 17,5 Ø 13,8
Tempratuur (°C) 22,5 22,3 21,1 18,2 14,6 11,9 10,9 12,5 15,7 18,5 19,9 21,6 Ø 17,5
Rin of snä (mm) 102,2 117,6 130,9 128,5 118,6 133,2 96,6 81,1 68,4 76,4 83,8 77,6 Σ 1.214,9
Stünjen sanskiin (h/d) 7,1 6,7 6,4 6,4 5,9 5,5 6,4 7,1 7,2 7,2 7,8 7,6 Ø 6,8
Rindaar (d) 8,6 9,0 9,8 9,0 8,6 8,7 7,5 7,2 7,2 7,9 8,4 8,0 Σ 99,9
T
e
m
p
e
r
a
t
u
r
26,0
18,7
25,8
18,8
24,8
17,6
22,5
14,7
19,5
11,6
17,0
9,3
16,4
8,1
17,9
9,0
20,1
11,1
22,2
13,6
23,7
15,7
25,2
17,5
Jan Feb Mar Apr Mei Jün Jül Aug Sep Okt Nof Det
R
i
n
.
.
o
f
.
.
s
n
ä
102,2
117,6
130,9
128,5
118,6
133,2
96,6
81,1
68,4
76,4
83,8
77,6
  Jan Feb Mar Apr Mei Jün Jül Aug Sep Okt Nof Det


Steeden[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Dön tjiin gratst steeden uun't bundeslun san:

# Steed Lidj (2016)[2] Koord
1 Sydney 4.321.534
2 Newcastle 322.279
3 Central Coast 307.740
4 Wollongong 261.897
5 Albury-Wodonga 83.102
6 Maitland 78.019
7 Wagga Wagga 48.263
8 Coffs Harbour 48.221
9 Port Macquarie 44.811
10 Orange 37.181

Indialing faan Ferwalting[Bewerke | Kweltekst bewerke]

At bundeslun hee 128 lokaal ferwaltingsgebiiten (üüb Ingels: Local Government Areas) an tau unincorporated areas (Lord Howe-Eilun an Unincorporated Far West). Luke diar: List faan Local Government Areas uun New South Wales.

Histoore[Bewerke | Kweltekst bewerke]

New South Wales wurd 26. Janewoore 1788 en britisk kolonii.

Politiik[Bewerke | Kweltekst bewerke]

New South Wales hee sant 1856 en parlament. At parlament hee tau koomern: det Legislative Assembly (de naist koomer) an de Legislative Council (de iarst koomer). En nei parlament wurt arke fjauer juaren direkt faan't folk weelet.

A baas faan a bundesstoot as a premier-minister (üüb Ingels: premier). Chris Minns as sant de 28. Marts 2023 a premier-minister faan't bundeslun.

Auer dat New South Wales dial faan en konstutsionel monarchii as, hee a bundesstoot en guwernöör, diar a köning of at köningin faan Austraalien fertreet.

Kwelen[Bewerke | Kweltekst bewerke]

  1. Australia: New South Wales, citypopulation.de
  2. Australia: New South Wales, citypopulation.de