Nuurdkorea

Faan Wikipedia
(Widjerfeerd faan Nordkorea)
Tekst üüb Öömrang


Demokraatisk Fulksrepubliik Korea
조선민주주의인민공화국

(朝鮮民主主義人民共和國)
Chosŏn Minjujuŭi Inmin Konghwaguk

Flagge Nordkoreas
Flagge Nordkoreas
Wappen Nordkoreas
Wappen Nordkoreas
Flag Woopen
Amtelk spriak Koreaans
Hoodstääd Pjöngjang
Stootsfurem Fulksrepubliik
Stootsbaas "Iiwag president" (de jure)
Kim Il-sung († 8. Jüüle 1994)
(tu tidj: Kim Jong-un)
Regiarangsbaas Kim Jong-un
Grate (99.) 120.538[1] km²
Iinwenern (52.) 24.052.231[2]
Iinwenern per km² (42.) 199,54 Iinw./km²
BIP 26,7 Mrd. USD (Stant: 2007)[3]
BIP per iinwener 1.152 USD
Münt Won (= 100 Chon)
Suwereniteet sant 1948
Natsionaalhümne Ach’imŭn pinnara
Tidjsoon UTC+8:30 (PYT)
Autokääntiaken KP
TLD .kp (woort knaap brükt)
Tilefoonföörwool +850


At Demokraatisk Fulksrepubliik Korea, of man ianfach Nuurdkorea as en lun uun Uastaasien üüb a nuurdelk dial faan't Koreansk hualeweilun Uun't süüden leit Süüdkorea. Det lun näämt ham 'demokraatisk', as oober en diktatuur.

Geografii[Bewerke | Kweltekst bewerke]

De Paektu Berig (üüb Koreaans: 백두산 / 白頭山; 2744 m) as de huuchst berig uun't lun.

Stääden[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Dön tjiin gratst stääden uun't lun san:

# Stääd Lidj (2008)[4] Koord
1 Pjöngjang 2.581.076
2 Hamhŭng 703.610
3 Ch'ŏngjin 614.892
4 Sinŭiju 334.031
5 Wŏnsan 328.467
6 Namp'o 310.531
7 Sariwŏn 271.434
8 Kaech'ŏn 262.389
9 Kanggye 251.971
10 Sunch'ŏn 250.738

Iindialang faan Ferwaltang[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Nuurdkorea hää ian stääd oner sentraal ferwaltang faan't regiarang (Pjöngjang), trii apartig stääden (Kaesŏng, Rasŏn an Namp'o) an njüügen prowinsen:

# Prowins Grate (km2) Lidj (2008)[5] Hoodstääd Koord
1 Chagang 16.968 1.299.830 Kanggye
2 Kangwŏn 11.152 1.477.582 Wŏnsan
3 Nuurd Hamgyŏng 17.570 2.327.362 Ch'ŏngjin
4 Nuurd Hwanghae 9262 2.113.672 P'yŏngsŏng
5 Nuurd P'yŏngan 12.191 2.728.662 Sinŭiju
6 Süüd Hamgyŏng 18.970 3.066.013 Hamhŭng
7 Süüd Hwanghae 8002 2.310.485 Haeju
8 Süüd P'yŏngan 12.330 4.051.696 P'yŏngsŏng
9 Ryanggang 14.317 719.269 Hyesan

Kliima[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Nuurdkorea hää en miatag kontinentaalkliima mä sjauer juarstidjen. At rinjt fööraal uun a monsuun(jangma)-tidj faan Jüüne bit August. A wontern san drüg an kuul. Uun a harefst kön uk ans taifuuner föörkem.

Histoore[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Nuurdkorea wurd 1948 grünlaanjen. At jeew en krich twesken at lun an Süüdkorea twesken 1950 an 1953.

A feerers faan't lun san:

Futnuuten[Bewerke | Kweltekst bewerke]

  1. The World Factbook, 2012. CIA, ufrepen di 27. Jüüle 2012.
  2. Population and Vital Statistics Report, 2012. United Nations, ufrepen di 27. Jüüle 2012. – taalen faan a 1. Oktuuber 2008.
  3. Ostasiatischer Verein e.V.: Wirtschaftshandbuch Asien-Pazifik 2008, S. 245.
  4. North Korea: Provinces and Cities, citypopulation.de
  5. North Korea, citypopulation.de