Seite:Bremer Stacken I.djvu/107

Faan Wikipedia
Detdiar sidj as noch ei efterluket wurden.

[Automaatisk auerdraanj]

- io7 —

An ffoden Hôb.

Fan all dön letj Fomnen, so kant an so smock,
As ian dach noch alltidj am nettsten.
At naist Fer bi 't Daans, do försjück ick min Lock.
Fan hör smäk a Kleber am swettsten.
At Lidj jo mei snaki, all wat jo uck well,
Ick hual fan min Fomen ei manner.
Bi Naacht an bi Dai, je, ick könn 't jam förtell,
Ick könn ar ball gor ei muar sanner.

An kemm ick do tu hör, wat as jü do blis !
A Ugen wurd mi do foll Tuarn.
„Wat fröget mi det, dat dü kommst am tacklis"
Sait 's letjem mi in un a Uarn.
Bi Peter Lurensen woort iljeng jo Daans.
Jo sai, diar kemm lisseg föll Paren.
Diar well wi uck henn an me jo gung tu Daans,
An punsi henn tu leder Maren.

An woort at iast Wonter, do well wi 't ütjbring
Hurra ! Wat woort dct dach an Frögels !
Hör Alern jo sai! ,Ja, nemm man di Dring!
Jongfomnen mutt frei un hör Jögels."
Nü ha ick hör do, an nü wall ick tufres
Hör Lock an hör Lewent biwari.
A hial Dai wall 'k werki an sünneg wall 'k wes
An, wat ick förthinet ha, spari.