Frånkrik

Faan Wikipedia
Waksle tu: Nawigatjuun, Schük
Bökingharde.png Täkst aw mooringer frasch



France
Frånkrik
Foone foon {{{Noome}}} Woopen foon {{{Noome}}}
Woolspräk: Liberté, Egalité, Fraternité
Nasjonoolhymne: Marseillaise
plåts foon {{{Noome}}}
Amtsspräke frånsch
Hoodstää Paris
Stootsform Republiik
Gebiit
% wååder
547.030 km²
-­%
Inboogertål (2005) 60.656.178
Münt Euro (EUR)
Tidsoone UTC +1
Fiirdäi 14 juuli
Lönjkoode FRA
Internet TLD .fr
Teelefoonforwool ++33


Frånkrik as en lönj önj Weest-Europa. Jü hoodstää as Paris än di präsidänt foon jü republik as sunt 2012 Francois Hollande.

Frånkrik as lasmoot önj e NATO , jü Europäische Union än da Feriinde Natione.

Geografii[Bewerke | kweltekst bewerke]

Di huuchst bärj foon dåt lönj as di Montblanc (4.808 m). Da grutste struume foon Frånkrik san Schelde, Loire, Maas än Rhône. Frånkrik heet en fläche foon 543.965 km². Paris as jü grutst stää, ouers da metropoolregioone Marseille, Lille än Lyon hääwe uk mör as iinj milion önjboogere. Oudere grute stääse san Toulouse, Bordeaux, Nice, Nantes, Straatburg, Grenoble än Rouen.

Frånkrik wårt begränsed foon:

Histoori[Bewerke | kweltekst bewerke]

Da gränse foon dåt modärne Frånkrik san mååst glik as da gränsen foon dåt üülje Gallien, weer da keltische Gallier booged hääwe. Julius Caesar foon dåt Romische Rik erooberd Gallien önj dåt 1. iirhunert, än da Gallier nömen di romische spräke (latinsch, grünlååge for dåt Frånsche) än kultuur ouer. Dåt krastenduum wörd önj dåt 2. än 3. iirhunert di naie luuwe, önj dåt 4. än 5. iirhunert wjarn sü foole manschne krastlik, dåt Hieronimus fon Stridon schriiw dåt Gallien "fri foon Häresie" wus.

„Jü frihäid fjart dåt följk“ foon Eugène Delacroix, en symbol for jü histoori foon jü „grande nation“.

In dåt 4. iirhunert san germanische floose ouer di Rhin eefter Gallien kiimen, for ålem frånke, weerfoon lääser dåt uurd "Francie" köm. Foon åle germanische följksgruppen foon jü grute följkewånring wjarn et da frånke, da as jarste di krastelke luuwe ouernümen hääwe. In dåt lääse madelåler häin da frasche än da sakse rucht foole lååst deerfoon.

Da karolingere wjarn bit 987 hiire ouer Frånkrik, dan wörd Hugo Capet kining foon Frånkrik. Twasche 1096 än 1270 wus Frånkrik bai fjouer krüstooche deerbai. Döör jare normandische jurtkaamen regiirden ainglische kininge grute diile önj dåt weesten foon Frånkrik. Eefter e düüs foon kining Philips IV önj 1314 ferlüüsen da ainglönjere jare ruchte aw e frånsche troon. Jü tål inboogere foon Frånkrik wus önj jü tid fjouer tooche gruter as jü foon Ainglönj, ouers da wjarn militärisch starker, ouers eefter e hunertiirige krich ferlüüs Ainglönj ål sin ruchte aw dåt fååstlönj (bloot Calais bliif bit tu 1558 ainglisch).

In dåt 17. iirhunert köm dåt frånsch kiningschap ma Ludwig XIV aw sin höögdepunkt. Dåt ging uk so ma di frånsche spräke önj dåt 17. än 18. iirhunert, jü wörd önj literärische seelschape än jü ferwålting brükt. Önj dåt lääse 18. iirhunert häi Frånkrik fåli foole kolonie in Nord- än Sööd-Amerika, Afrika än Asien. Eefter jü fråntsch revolution foon 1789 wörd Frånkrik en republiik. Jü frånsch republiik bliif ai lung, ouerdåt 1799 Napoleon I jü måcht füng. Napoleon wörd lääser kaiser foon dåt Jarst Frånsch Rik (1804–1814). In 1815 wörd Napoleon önj ju slåcht bai Waterloo fersloin.

Jü weestfront foon di Jarst Wrålkrich wus fortmååst önj dåt nord-ååsten foon Frånkrik. Di strid in da schütsegrouwe wus jü grutste massenslåchting önj e frånsch histoori. Di Tweede Wrålkrich wus ouers, jütids köö Tjüschlönj önj di moi/juuni foon 1940 Frånkrik in hu wääge eroobre.

Demografii[Bewerke | kweltekst bewerke]

Deer laawe amtränt 62,2 millione manschne önj Frånkrik (juuli 2008).

Etnische grupe

Keltisch än latinsch ma teutonisch, slavisch, nord-afrikaanisch, indochineesisch, baskisch manerhädj.

Religjoone

83%-88% as katoulsch, 2% protestantisch, jööse 1%, moslem 5%-10%, oudere 4%.

Spräke

Frånsch as di ofisjäle spräke, manerhädjsspräke sän neederlönjsch önj et nordweesten, bretoonisch önj et Weesten, katalaanisch än baskisch önj et soöden.

Ökonomii[Bewerke | kweltekst bewerke]

Dåt Brutoinlönjsprodukt pro hood wus $32.600 in 2007. In 2007 wus 2,2% foon jü hiil ökonomii loonbedrif, 20,6% industrii än 77,2% tiinjste.

Sii uk[Bewerke | kweltekst bewerke]