Benutzer:Vedac13/Lunen
Letlun
[Bewerke | Kweltekst bewerke]| Gemeend | Lidj (2025)[1] | |
|---|---|---|
| 1 | Ādaži | 23.603 |
| 2 | Aizkraukle | 28.238 |
| 3 | Alūksne | 13.154 |
| 4 | Augšdaugava | 24.041 |
| 5 | Balvi | 17.531 |
| 6 | Bauska | 40.488 |
| 7 | Cēsis | 41.320 |
| 8 | Dienvidkurzeme | 32.820 |
| 9 | Dobele | 27.508 |
| 10 | Gulbene | 18.497 |
| 11 | Jēkabpils | 38.833 |
| 12 | Jelgava | 32.005 |
| 13 | Ķekava | 31.271 |
| 14 | Krāslava | 19.505 |
| 15 | Kuldīga | 26.666 |
| 16 | Limbaži | 27.612 |
| 17 | Līvāni | 10.145 |
| 18 | Ludza | 20.166 |
| 19 | Madona | 29.898 |
| 20 | Mārupe | 37.346 |
| 21 | Ogre | 57.648 |
| 22 | Olaine | 20.669 |
| 23 | Preiļi | 15.535 |
| 24 | Rēzekne | 27.706 |
| 25 | Ropaži | 35.164 |
| 26 | Salaspils | 23.815 |
| 27 | Saldus | 26.629 |
| 28 | Saulkrasti | 9981 |
| 29 | Sigulda | 31.479 |
| 30 | Smiltene | 17.555 |
| 31 | Talsi | 34.797 |
| 32 | Tukums | 43.430 |
| 33 | Valka | 7645 |
| 34 | Valmiera | 50.647 |
| 35 | Ventspils | 10.295 |
Ukraine
[Bewerke | Kweltekst bewerke]A distrikt hee ... gemeenden (üüb Ukrainisk: грома́ди hromády, iantaal: грома́да hromáda):
Nigeeria
[Bewerke | Kweltekst bewerke]| # | Koord | Bundesstoot | Grate (km²)[2] | Lidj (2022)[2] | Hoodsteed |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Abia | 6320 | 4.143.100 | Umuahia | |
| 2 | Adamawa | 36.917 | 4.902.100 | Yola | |
| 3 | Akwa Ibom | 7081 | 4.979.400 | Uyo | |
| 4 | Anambra | 4844 | 5.953.500 | Awka | |
| 5 | Bauchi | 45.837 | 8.308.800 | Bauchi | |
| 6 | Bayelsa | 10.773 | 2.537.400 | Yenagoa | |
| 7 | Benue | 34.059 | 6.141.300 | Makurdi | |
| 8 | Borno | 70.898 | 6.111.500 | Maiduguri | |
| 9 | Cross River | 20.156 | 4.406.200 | Calabar | |
| 10 | Delta | 17.698 | 5.636.100 | Asaba | |
| 11 | Ebonyi | 5670 | 3.242.500 | Abakaliki | |
| 12 | Edo | 17.802 | 4.777.000 | Benin City | |
| 13 | Ekiti | 6353 | 3.592.200 | Ado Ekiti | |
| 14 | Enugu | 7161 | 4.690.100 | Enugu | |
| 15 | Gombe | 18.768 | 3.960.100 | Gombe | |
| 16 | Imo | 5530 | 5.459.300 | Owerri | |
| 17 | Jigawa | 23.154 | 7.499.100 | Dutse | |
| 18 | Kaduna | 46.053 | 9.032.200 | Kaduna | |
| 19 | Kano | 20.131 | 15.462.200 | Kano | |
| 20 | Katsina | 24.192 | 10.368.500 | Katsina | |
| 21 | Kebbi | 36.800 | 5.563.900 | Birnin Kebbi | |
| 22 | Kogi | 29.833 | 4.466.800 | Lokoja | |
| 23 | Kwara | 36.825 | 3.551.000 | Ilorin | |
| 24 | Lagos | 3345 | 13.491.800 | Ikeja | |
| 25 | Nasarawa | 27.117 | 2.886.000 | Lafia | |
| 26 | Niger | 76.363 | 6.783.300 | Minna | |
| 27 | Ogun | 16.762 | 6.379.500 | Abeokuta | |
| 28 | Ondo | 14.606 | 5.316.600 | Akure | |
| 29 | Osun | 9251 | 4.435.800 | Oshogbo | |
| 30 | Oyo | 28.454 | 7.976.100 | Ibadan | |
| 31 | Plateau | 30.913 | 4.717.300 | Jos | |
| 32 | Rivers | 11.077 | 7.476.800 | Port Harcourt | |
| 33 | Sokoto | 25.973 | 6.391.000 | Sokoto | |
| 34 | Taraba | 54.473 | 3.609.800 | Jalingo | |
| 35 | Yobe | 45.502 | 3.649.600 | Damaturu | |
| 36 | Zamfara | 39.762 | 5.833.500 | Gusau |
Drafts
[Bewerke | Kweltekst bewerke]Kolumbien: Histoore De nuurdeeg faan't lun wurd 1499 faan A. de Hojeda an Amerigo Vespucci /entdeckt/. 1536-1537 /unterwarf/ G. Jiménez de Quesada dön letj, huuch /entwickelten/ stooten faan dön Muisca uun a huuchlun faan Bogotá. Quesada neemd at lun efter sin /heimat/ Nueva Granada (Nei-Granada). Det wurd 1547 tu generool-/kapitanat/ an 1739 tu wise-köningrik /erhoben/, diartu uk Quito an dialwiis Venezuela /angegliedert/ wiar. Bogotá /bildete/ ian faan dön kulturel sentren faan koloniaal Amerikaa.
At /erhebung/ faan dön Comuneros an't besaating faan Spanje faan Napoleon /beschleunigtten/ at suwereniteets/streben/. Efter /bildung/ faan en rewolutschoneer Junta /brach/ uun Bogotá de stridj för suwereniteet /aus/. Det spaans /herrschaft/ wurd faan generool P. Morillo 1816 weler/hergestelt/, tu Simo'n Bolívar san /sieg/ uun Boyacá (7. August 1819) at koloniaal/macht/ /endgültig/ /bezwang/. Bolívar proklamiaret 17. Deetsember 1819 at ferianigung faan Neigranada an Venezuela tu't Republiik Grat Kolumbien, diaruun /spitze/ hi üüs president mä /diktatorisch/ /gewalt/ /stand/. /Vergeblich/ ferschükt hi, diartu /sich/ Nofember 1821 Panama an Mei 1822 Ekwadoor /angeschlossen hatten/, troch't /angliederung/ faan Peruu an Boliiwien tu'n süüdamerikoons bundesstoot tu /erweitern/. /Partikularistisch/ motiwiaret opositschuun jin Bolívar sin politiik an /aussenpolitisch/ /verstrickungen/ /führten/ 1828-1829 tu a /zerfall/ faan Grat Kolumbien iin uun Kolumbien (oner a nööm Neigranada), Ekwadoor an Venezuela.
Distrikten faan Nauru
[Bewerke | Kweltekst bewerke]
Det Meneng Distrikt as ian faan dön fjauertanj distrikten faan Nauru. Det hee 1380 lidj (2011)[3].
Geografii
- Anabaredi Meneng
- Anawe Meneng
- Aniwen Meneng
- Araji Meneng
- Arwango Meneng
- Atabwagabap Meneng
- Aribimomo Meneng
- Atae Meneng
- Ataro Meneng
- Atowedudu Meneng
- Atsiyeiubar Meneng
- Awidayungiyung Meneng
- Badi Meneng
- Bagabap Meneng
- Era Meneng
- Weo Meneng
Kwelen
- ↑ Latvia: Administrative Division, citypopulation.de
- ↑ 2,0 2,1 Nigeria: States & Agglomerations, citypopulation.de
- ↑ Nauru, citypopulation.de

Det Nibok Distrikt as ian faan dön fjauertanj distrikten faan Nauru. Det hee 484 lidj (2011)[1].
Geografii
- Anakawiduwa Nibok
- Angoweang Nibok
- Daubugingarawa Nibok
- Eateragabe Nibok
- Eatobwadae Nibok
- Edet Nibok
- Etabae Nibok
- Ganoko Nibok
- Miage Nibok
- Wengom Nibok
- Yedwen Nibok
Kwelen

Det Uaboe Distrikt as ian faan dön fjauertanj distrikten faan Nauru. Det hee 318 lidj (2011)[1].
Geografii
Kwelen

Det Yaren Distrikt as ian faan dön fjauertanj distrikten faan Nauru. Det hee 747 lidj (2011)[1].
Geografii
Kwelen
Vanuatu/Wanuaatuu
[Bewerke | Kweltekst bewerke]At lun hee seeks prowinsen:
| # | Prowins | Grate (km2)[1] | Lidj (2016)[2] | Hoodsteed |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Malampa | 2,779 | 40,928 | Lakatoro |
| 2 | Penama | 1,198 | 32,534 | Longana |
| 3 | Sanma | 4,248 | 54,184 | Luganville |
| 4 | Shefa | 1,455 | 97,602 | Port Vila |
| 5 | Tafea | 1,628 | 37,050 | Isangel |
| 6 | Torba | 882 | 10,161 | Sola |
Tonga
[Bewerke | Kweltekst bewerke]Det Niuas Diwisioon as ian faan dön fiiw diwisioonen faan Tonga. Det hee 1232 lidj (2016)[3]. Geografii Indialing faan Ferwalting
| # | Distrikt | Grate (km²) | Lidj |
|---|---|---|---|
| Niuafo'ou | 493 | ||
| Niuatoputapu | 739 |
Det Tongatapu Diwisioon as ian faan dön fiiw diwisioonen faan Tonga. Det hee 74.611 lidj (2016)[4]. Geografii Indialing faan Ferwalting
| # | Distrikt | Grate (km²) | Lidj |
|---|---|---|---|
| Kolofo'ou | 18.064 | ||
| Kolomotu'a | 17.120 | ||
| Kolovai | 4267 | ||
| Lapaha | 7117 | ||
| Nukunuku | 8001 | ||
| Tatakamotonga | 7043 | ||
| Vaini | 12.999 |
Det Vava'u Diwisioon as ian faan dön fiiw diwisioonen faan Tonga. Det hee 13.738 lidj (2016)[5]. Geografii Indialing faan Ferwalting
| # | Distrikt | Grate (km²) | Lidj |
|---|---|---|---|
| Hahake | 2021 | ||
| Hihifo | 1990 | ||
| Leimatu'a | 2489 | ||
| Motu | 745 | ||
| Neiafu | 5251 | ||
| Pangaimotu | 1242 |
Thailun
[Bewerke | Kweltekst bewerke]Thailun hee seeks-an-sööwentig prowinsen an Bangkok, wat en regiuun mä ... as. italics - last one already checked with citypopulation (2010)
California
[Bewerke | Kweltekst bewerke]second last - 2010 census
Victoria
[Bewerke | Kweltekst bewerke]source:
Süüdaafrika
[Bewerke | Kweltekst bewerke]- Western Cape Government Provincial Treasury, Provincial Economic Review and Outlook 2019.
- KwaZulu-Natal [1]
Sweden
[Bewerke | Kweltekst bewerke]| Koord | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| # | Stää | Jude (2020)[10] | # | Stää | Jude (2020) | |
| 1 | Karlskrona | 36.904 | 11 | Svängsta | ||
| 2 | Karlshamn | 20.283 | 12 | Bräkne-Hoby | ||
| 3 | Ronneby | 12.797 | 13 | Hasslö | ||
| 4 | Sölvesborg | 8828 | 14 | Jämshög | ||
| 5 | Olofström | 7769 | 15 | Hällevik | ||
| 6 | Kallinge | 4841 | 16 | Sturkö | ||
| 7 | Mörrum | 4003 | 17 | Mjällby | ||
| 8 | Rödeby | 3516 | 18 | Listerby | ||
| 9 | Nättraby | 3298 | 19 | Kyrkhult | ||
| 10 | Jämjö | 2675 | 20 | Norje | ||
- ↑ Vanuatu: Provinces, citypopulation.de
- ↑ Vanuatu: Provinces, citypopulation.de
- ↑ Tonga: Administrative Division, citypopulation.de
- ↑ Tonga: Administrative Division, citypopulation.de
- ↑ Tonga: Administrative Division, citypopulation.de
- ↑ Thailand, citypopulation.de
- ↑ United States of America, citypopulation.de
- ↑ Australia: Administrative Division, citypopulation.de
- ↑ Australia: Administrative Division, citypopulation.de
- ↑ Sweden: Blekinge, citypopulation.de


