Lineaar algebra

Faan Wikipedia
Tekst üüb Öömrang


Lineaar algebra as en dial faan a matematiik. Hat befaadet ham mä vektorrümer an lineaar funktjuunen.

Fööraal gongt det am lineaar liknangsüsteemen an matritsen.

Lineaar liknangsüsteem[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Bispal
Graafisk liasang
Ponkt A(46;16)

Aatj an dring san tuup 62 juar ual. Föör 6 juaren wiar di aatj 4-sis so ual üs san dring. Hü ual san's?

Diar koon am son liknangsüsteem faan maage (a=aatj, d=dring):

Nü wurd a liknangen amsteld, so dat jo detsalew furem fu. Lachter ääg a wariaabeln, rochter ääg a taalen:

Tu't liasin jaft at flook metooden. Heer woort det aditjuunsmetood brükt, an det boowenst liknang faan det onerst uftaanj:

Do woort efter d apliaset, , di dring as 16 juar ual. Det liasang woort uun't iarst liknang iinsaat:

An diar komt do bi ütj, di aatj as 46 juar ual.

Matritsen[Bewerke | Kweltekst bewerke]

En linear liknangsüsteem koon uk uun furem faan en maatriks skrewen wurd. Diar stun do bluas noch taalen uun. Det algemian furem sjocht so ütj:

Uun üüs faal (boowen) wiar det:

An do reegenst dü efter Cramer sin reegel:

Luke uk diar[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Commons Commonskategorii: Lineaar algebra – Saamlang faan bilen of filmer

Wikibooks: Mathematik 3, Lineaar algebra (sjiisk)