Mondai
Mondai es di Noom fan en Dai ön di Week.
Di Mondai es di Dai fuar di Muun.
Üp Franzk jit di Mondai Lundi, di Dai fan Luna, di Muun, franzk la lune.

Mundai as a dai twesken Söndai an Teisdei. A nööm faan a dai komt faan Ualfresk mōnadei, of "dai faan a muun". A nööm wiar en lönauersaating faan de latiinsk diēs Lūnae.
Uun dön miast lunen uun Euroopa as Mundai de iarst dai faan't weg, man uun hög lunen, tu'n bispal uun dön Ferianigt Stooten, as at de naist dai faan't weg.
Üüb Saaterfresk het Mundai Moundai an üüb Waastfresk Moandei.
Mundai (Meartaal: Mundoagen) es en Dai fan e Wek twesken Sendai en Taisdai.

Moundi as e däi foon e waag twasche Sandi än Täisdi. E noome foon e däi kamt foon Üüljfrasch mōnadei, unti "däi foon e moune". E noome wus en laanouerseeting foon di Latinsche noome diēs Lūnae[1]. Önj da mååste lönje önj Euroopa as Moundi di jarste däi foon e waag, ouers önj same lönje, tum baispal önj da Feriinde Stoote, as et di oudere däi foon e waag.
Fötjnoote
[Bewerke | Kweltekst bewerke]
Moondi äs e doi foon e wääg twusche Saandi än Teesdi.
Fiirdeege, wat oufsäin foon di tweede pååschedoi än e pängstmoondi tu 2029 åw en Moondi fåle, sän e Doi foon e Årbet (2028), di Eerste Jül (uk 2028) änt Naijeer (2029).