Fosfoorsüren
Skak / Schake
| Struktuurformel | ||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Algemian | ||||||||||||||||||
| Nööm | Fosfoorsüren | |||||||||||||||||
| Ööder nöömer |
| |||||||||||||||||
| Formel | H3PO4 | |||||||||||||||||
| CAS-Numer | 7664-38-2 | |||||||||||||||||
| PubChem | 1004 | |||||||||||||||||
| Beskriiwang |
fääst of luupen, saner klöör an stirem[1] | |||||||||||||||||
| Eegenskapen | ||||||||||||||||||
| Molaar mase | 98,00 g·mol−1 | |||||||||||||||||
| Tustant |
fääst (oober uk luupen)[2] | |||||||||||||||||
| Sachthaid | ||||||||||||||||||
| Smoltponkt | ||||||||||||||||||
| Köögponkt |
Fäält ütjenööder bi 213 °C[1] | |||||||||||||||||
| Dampdruk | ||||||||||||||||||
| pKs-wäärs | ||||||||||||||||||
| Apliasang | ||||||||||||||||||
| Seekerhaid | ||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||
| MAK-miat |
2 mg·m−3[1] | |||||||||||||||||
| Miast wurd SI-ianhaiden brükt. | ||||||||||||||||||
(Ortho-)Fosfoorsüren as det wichtagst süren faan Fosfoor. Hat spelet en grat rol uun a natüür.
Hat woort üs E 338 betiakent, wan't uun üs iidj komt.
Luke uk diar
[Bewerke | Kweltekst bewerke]
Wichtag bööd tu artiikler auer't sünjhaid
Futnuuten
[Bewerke | Kweltekst bewerke]- ↑ 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 Iindraanj tu CAS-Nr. 7664-38-2 uun't GESTIS-dootenbeenk faan't IFA, ufrepen di 3. Marts 2007 (mä JavaScript).
- ↑ 2,0 2,1 2,2 2,3 Thieme Chemistry (Hrsg.): Iindrach tu Phosphorsäure uun Römpp Online. Version 3.19. Georg Thieme Verlag, Stuttgart 2011, ufrepen di 29. Mei 2014.
- ↑ 3,0 3,1 Iindrach ütj det CLP-föörskraft tu CAS-Nr. 7664-38-2 uun't GESTIS-dootenbeenk faan't IFA (brükt JavaScript)