Zum Inhalt springen

Hinrich Braren

Faan Wikipedia
Tekst üüb Öömrang


Uun detdiar hüs uun Tönang hää Braren tuleetst wenet.

Hinrich Braren (* 1. September 1751 uun Olersem; † 4. August 1826 uun Tönang) wiar en koptein an nawigatsionskuulmääster. Leeder hää hi Hinrich Brarens het. Hi hää buken auer nawigatsion skrewen, an det iarst stootelk nawigatsionskuul uun't Hertoochdoom Schleswig apbaud.

Hinrich wiar di dring faan en Greenlun komandöör, an foor al üs twaalew juar ual dring mä san aatj tu sia. 1780 ging hi auer üüb hanelskeb. Leeder foor hi tesken Greenlun an Kopenhuuwen. Diarbi liard hi föl auer nawigatsion.

Sant 1792 hää Braren en priwoot nawigatsionskuul üüb Feer bedrewen, sant 1794 wiar'er kuupmaan an huuwenmääster uun A Wik. Sant 1796 baud hi en stootelk nawigatsionskuul ap, diar 1799 tu Tönang ferlaanj wurd. Diar wiar hi uk inspektöör faan a luatsen.

At miast literatuur auer nautik wiar üüb holuns, diaram hää Braren trii buken üüb sjiisk skrewen, diar loong uun brük wiar:

  • Hinrich Brarens: System der praktischen Steuermannskunde. Wilhelm Heinrichshofen, Magdeburg 1800 (nei aplaanj 1807, 1819 an 1844).
  • Hinrich Brarens: System der praktischen Schifferkunde. Friedrichstadt 1807 (nei aplaanj 1819).
  • Besteckbuch, Altona 1820.

Hinrich Braren freid 1773 Thur Früdden (* 25. Marts 1751 uun Olersem), leeder hää't Dorothea Brarens het. Jo hed mäenööder tjiin jongen. Hör doochter Jong Göntje (=Gundalena) freid di Hamborger reeder Robert Miles Sloman. At saster Göntje (=Regina) freid Robert san bruder John Miles Sloman. John an Göntjes efterkemen Henry B. Sloman (jurist) an Henry B. Sloman jr. (kuupmaan) haa di madelnööm B. för Brarens behäälen.