Jil
![]() |
Jil woort brükt, am hanel tu bedriiwen.
Histoore[Bewerke | Kweltekst bewerke]
Det iarst jil wiar wäärsfol metalen üs gul an salwer, oober uk kööber. Jo skul leewen ufwaanj wurd an det wiar amstentelk. So begand a iarst huuch kultüüren, jilstaken tu maagin. Jo wiar aleewen like swaar an küd uftääld wurd. Det wiar kurantjil, an det ment, di wäärs faan det jilstak wiar jüst so huuch üs di wäärs faan det metal. Leeder kaam uk ianfacher materiool üs müntjil diartu an sant at 11. juarhunert uk papiir. Det as natüürelk föl maner wäärs üs di wäärs, wat diarüüb stäänt. Daalang woort muar an muar bukjil brükt, det ment, ik fu det jil goorei muar uun hun, det woort faan ian konto tu en ööder konto auerwiset.
Daalang hää bal arke lun sin aanj münt. Muar an muar lunen gung oober diartu auer, mä det salew münt tu betaalin. Uun a welthanel woort fööraal mä di US-Dooler, oober uk mä Euro an Schweizer Franken betaalet.
Luke uk diar[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Uun Euroopa:
Euro |
Sweitser Franken |
Ukrainisk Hrywnja |
Däänsk Krüün |
Färöisk Krüün |
Sweedsk Krüün |
Georgisk Lari |
Britisk Pünj |
Isle-of-Man Pünj |
Rüsk Ruubel |
Witjrüsk Ruubel
Uun öler dialen faan a welt:
Austraalisk Dooler |
Uastkariibisk Dooler |
US Dooler |
Nei-Sialun Dooler |
Quetzal |
Won |
Japoonsk Yen |
Dalasi |
Marokkaans Dirham |
CFA-Franc |
Naira |
Rand |
Somaalilun Skalang |
Peruaans Sol
Ual münten:
D-Mark |
Kroaatisk Kuna |
Litauisk Litas