Zum Inhalt springen

Matsedoonsk spriak

Faan Wikipedia
(Widjerfeerd faan Matsedoonsk)
Tekst üüb Öömrang
Matsedoonsk
(македонски јазик makedonski jazik)

Snaaket uun

Nuurd-Matsedoonien,
spriakmanertaalen uun Albaanien, Bulgaarien an Griichenlun
Spreegern amanbi 2 miljuunen,
~1,3 miljuunen uun Nuurd-Matsedoonien
Wedenskapelk
iindialang
Amtelk Stant
Amtspriak faan Nuurd-Matsedoonien Nuurd-Matsedoonien
Spriak-Ufkörtang
ISO 639-1:

mk

ISO 639-2: (B) mac (T) mkd
ISO 639-3:

mkd

At matsedoons(k) spriak (matsedoonsk македонски јазик), of uk makedoons(k) as en slaawisk spriak an hiart tuup mä't bulgaarsk tu di twiig faan't uastsüüdslaawisk. Hat woort fööraal uun Nuurd-Matsedoonien snaaket.

Spriakwiisen

[Bewerke | Kweltekst bewerke]
  • Waastelk an sentraal spriakwiisen[1]
    • Ohrid-Prespa-skööl (orangj)
    • Debar-skööl (ruad)
    • Polog-skööl (blä)
    • Sentraal waastelk skööl (laacht)
    • Kostur-Korča-skööl (brün)
  • Uastelk spriakwiisen[1]
    • Nuurduastelk skööl (green)
    • Süüduastelk skööl (güül)

Det alfabeet as nai mä't serbisk:

Kyrilisk
IPA
А а
/a/
Б б
/b/
В в
/v/
Г г
/ɡ/
Д д
/d/
Ѓ ѓ
/ɟ/
Е е
/ɛ/
Ж ж
/ʒ/
З з
/z/
Ѕ ѕ
/dz/
И и
/i/
Kyrilisk
IPA
Ј ј
/j/
К к
/k/
Л л
/ɫ, l/
Љ љ
/l/ (/ʎ/)
М м
/m/
Н н
/n/
Њ њ
/ɲ/
О о
/ɔ/
П п
/p/
Р р
/r/
С с
/s/
Kyrilisk
IPA
Т т
/t/
Ќ ќ
/c/
У у
/u/
Ф ф
/f/
Х х
/x/
Ц ц
/ts/
Ч ч
//
Џ џ
//
Ш ш
/ʃ/
  1. 1 2 Božo Vidoeski: Dialects of Macedonian. Slavica, Bloomington (Ind.) 2005, ISBN 978-0-89357-315-7

Luke uk diar

[Bewerke | Kweltekst bewerke]
Commons Commonskategorii: Matsedoonsk spriak – Saamlang faan bilen of filmer