Zum Inhalt springen

Turkmeensk spriak

Faan Wikipedia
Tekst üüb Öömrang
Turkmeensk

Snaaket uun

Turkmeenistaan, Iraan, Iraak, Afghanistan, Usbeekistaan
Spreegern 6 678 190[1]
Wedenskapelk
iindialang
Amtelk Stant
Amtspriak faan TurkmeenistaanTurkmeenistaan Turkmeenistaan
Spriak-Ufkörtang
ISO 639-1:

tk

ISO 639-2:

tuk

ISO 639-3:

tuk

At Turkmeensk spriak (turkmeensk Türkmen dili / Tүркмен дили / Türkmençe / Tүркменче) as en Turkspriak uun det skööl faan a oghuusisk spriaken. Hat as amtsspriak faan Turkmeenistaan, an woort uun lunen diar trinjam snaaket.

  1. Turkmeenistaan (4 miljuunen)
  2. Iraan (2,3 miljuunen)
  3. Afghanistan (589.000)
  4. Usbeekistaan (169.000)

Det Turkmeensk spriak uun Turkmenistaan brükt sant 1993 det Latiinsk alfabeet. Uun öler lunen as det Kyrilisk of det Araabisk alfabeet brükt.

BuksteewA a B b Ç ç D d E e Ä ä F f G g
IPA[a][b][tʃ][d̪][je] of [e][æ][ɸ][g], [ɢ] of [ʁ]
Nöömabeçedeeäfege
BuksteewH h I i J j Ž ž K k L l M m N n
IPA[h] of [x][i][dʒ][ʒ][k] of [q][l] of [ɫ][m][n]
Nöömheiježekaelemen
BuksteewŇ ň O o Ö ö P p R r S s Ş ş T t
IPA[ŋ] of [ɴ][o][ø][p][ɾ] of [r][θ][ʃ][t̪]
Nöömoöpeereste
BuksteewU u Ü ü W w Y y Ý ý Z z
IPA[u][y][β][ɯ][j][ð]
Nöömuüweyýeze

Det Turkmeensk spriak, üüs föl öler turkspriaken, hää wokaalharmonii. Det het, dat wokaalen uun sufiksen det likedening skööl faan wokaalen haa mut, üüs a wokaalen uun't wurd, diartu det uunhinget as, t.b.:

  • kitab (buk), kitaplar (buken) an dag (berig), daglar (berger).
  • öý (hüs), öýler (hüsinge), an söz (wurd), sözler (wurden).
  • uk bi werben: almak (nem) an gelmek (kem).

Turkmeensk hoodwurden haa sääks kaasen:

KaasenHingstHüsDai of SanWonter
IantaalMuartaalIantaalMuartaalIantaalMuartaalIantaalMuartaal
noominatiifatatlaröýöýlergüngünlergyşgyşlar
akusatiifadyatlaryöýiöýlerigünigünlerigyşygyşlary
geenitiifadyňatlaryňöýiňöýleringünüňgünleriňgyşyňgyşlaryň
daatiifadaatlaraöýeöýleregünegünleregyşagyşlara
lokatiifatdaatlardaöýdeöýlerdegündegünlerdegyşdagyşlarda
ablatiifatdanatlardanöýdenöýlerdengündengünlerdengyşdangyşlardan
  • men: ik
  • sen: dü
  • ol: hi, hat
  • biz: wi
  • siz: jam
  • olar: jo

Dön posesiiw pronoomen san sufiksen (t.b. söz „wurd“):

  • sözüm: min wurd
  • sözüň: din wurd
  • sözi: sin wurd
  • sözümiz: üüs wurd
  • sözüňiz: jau wurd
  • sözleri: hör wurd
  1. Turkmeensk bi Ethnologue

Luke uk diar

[Bewerke | Kweltekst bewerke]
Commons Commonskategorii: Turkmeensk spriak – Saamlang faan bilen of filmer