Nei-Sialun

Faan Wikipedia
Tekst üüb Öömrang


New Zealand (ingelsk)
Aotearoa (maori)
Nei-Sialun
Flagge Neuseelands
Flagge Neuseelands
Wappen Neuseelands
Wappen Neuseelands
Flag Woopen
Amtelk spriak Ingelsk, Maori, Nei-Sialuns Tiakenspriak
Hoodstääd Wellington
Stootsfurem Konstitutsionel monarchii
Regiarangsfurem Parlamentaarisk demokratii
Stootsbaas Könang Kaarl III.∗∗
Regiarangsbaas Premjeeminister Chris Hipkins
Grate 268.680[1] (74.) km²
Iinwenern 4.403.000[2] (123.)
Iinwenern per km² 16,4 (171.) Iinw./km²
BIP
  • Totaal (nominaal)
  • Total (PPP)
  • BIP/Einw. (nominaal)
  • BIP/Einw. (PPP)
2011[3]
  • $ 161,8 Milliarden (56.]])
  • $ 122,1 Milliarden (64.]])
  • $ 36.648 (23.]])
  • $ 27.668 (33.]])
HDI 0.908[4] (5.]])
Münt Nei-Sialun-dooler (1 $ = 100 ¢)
Grünjlaanj 6. Febrewoore 1840 (Ferdrach faan Waitangi)
Suwereniteet 26. September 1907 (Dominion), 25. Nofember 1947 (Statuut faan Westminster)
Natsionaalhümne God Defend New Zealand, God Save the Queen
Natsionaalfeierdai Waitangi Day (6. Febrewoore)
Tidjsoon UTC+12 (NZST)
UTC+13 (NZDT somertidj Oktuuber - Maarts)
Autokääntiaken NZ
TLD .nz
Tilefoonföörwool +64
de facto, de jure bluas New Zealand
∗∗ fertreeden faan generaalguwernöör Jerry Mateparae
Laag faan Nei-Sialun uun Oseaanien
Laag faan Nei-Sialun uun Oseaanien
Laag faan Nei-Sialun uun Oseaanien


Nei-Sialun (ingelsk New Zealand, maori: Aotearoa) as en lun uun a Süüd-Pasiifik. Diar hiar tau grat eilunen (Nuurd- an Süüd-Eilun) an flook letj eilunen tu. Uun't waasten leit Austraalien, uun't nuurden lei Nei-Kaledoonien, Tonga an Fidschi an uun't süüden Antarktikaa.

Koord[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Regiuunen[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Regiuunen faan Nei-Sialun.
Numer uun a koord Regiuun Ferwaltang Ferwaltangssteed Grate [km²][5] Iinwenern Iinwenern/km²
1 Northland Northland Regional Council Whangarei 13.941 157.400 11,3
2 Auckland Auckland Council[UA 1] Auckland 4.894 1.438.600 298,7
3 Waikato Waikato Regional Council Hamilton 25.598 409.300 16,0
4 Bay of Plenty Bay of Plenty Regional Council Whakatane 12.447 275.100 22,1
5 Gisborne Gisborne District Council[UA 1] Gisborne 8.351 46.600 5,6
6 Hawke’s Bay Hawke’s Bay Regional Council Napier 14.164 154.800 10,9
7 Taranaki Taranaki Regional Council Stratford 7.273 109.100 15,0
8 Manawatu-Wanganui Horizons Regional Council Palmerston North 22.215 231.500 10,4
9 Wellington Wellington Regional Council Wellington 8.124 483.300 59,5
10 Marlborough Marlborough District Council[UA 1] Blenheim 12.484 45.300 3,6
11 Nelson Nelson City Council[UA 1] Nelson 445 45.500 102,2
12 Tasman Tasman District Council[UA 1] Richmond 9.786 47.300 4,8
13 West Coast West Coast Regional Council Greymouth 23.336 32.700 1,4
14 Canterbury Environment Canterbury Christchurch 45.346 565.700 12,5
15 Otago Otago Regional Council Dunedin 31.990 207.400 6,5
16 Southland Southland Regional Council Invercargill 34.347 94.200 2,7
Nei-Sialun Wellington 274.741 4.367.800 15,9
  1. 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 Unitary authority

Politiik[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Nei-Sialun as sant 1931 lasmoot faan det Commonwealth of Nations.

Luke uk diar[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Commons Wikimedia Commons hää bilen of filmer tu: Nei-Sialun 
Wikiatlas Wikimedia Atlas: Nei-Sialun – Geograafisk an histoorisk koorden

Ferwisang efter bütjen[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Kwelen[Bewerke | Kweltekst bewerke]

  1. Summary. Uun: New Zealand in Profile: 2010. Statistics New Zealand, 30. Jüüne 2010, ufrepen de 24. Mei 2011 (ingelsk).
  2. National Population Estimates. March 2011 quarter. Statistics New Zealand, 13. Mei 2011, ufrepen de 24. Mei 2011 (ingelsk, slompet).
  3. World Economic Outlook Database, April 2012 faan a Internatsjunaal Müntfonds
  4. New Zealand. Country profile of human development indicators. United Nations Development Programme, 13. Janewoore 2011, ufrepen de 24. Mei 2011 (ingelsk).
  5. Housing indicators. (Excel Spreadsheet) Living density. Statistics New Zealand, 27. Oktuuber 2002, ufrepen de 28. Mei 2011 (ingelsk, grate: 50,5 kB).

Koordinaaten: 41° S, 172° O