Sankt Petersburg

Faan Wikipedia
Tekst üüb Öömrang


Stääd
Sankt Petersburg
Санкт-Петербург
Flag Woopen
Flag
Flag
Woopen
Woopen
Föderatsioonskreis Nuurdwaastruslun
Regiuun Sankt Petersburg
Indialang 18 stäädrajons
Boperst Alexander Beglow (iinsaat)
Grünjlaanj 1703
Iar nöömer Petrograd (1914–1924)
Leningrad (1924–1991)
Stääd sant 1703
Grate 1.431 km²
Iinwenern 4.879.566 Iinwenern
(Stant: 14. Okt. 2010)[1]
Iinwenern per km² 3.410 Iinwenern/km²
Hööchde 3 m
Tidjsoon UTC+4
Tilefoon-föörwool (+7) 812
Postkääntaal 190000–199406
OKATO 40
Wääbsteed www.gov.spb.ru
Geograafisk laag
Koordinaaten 59° 56′ N, 30° 16′ OKoordinaaten: 59° 56′ 0″ N, 30° 16′ 0″ O
Sankt Petersburg (Russland)
Sankt Petersburg (Russland)
Laag uun Ruslun
Sankt Petersburg (Sankt Petersburg)
Sankt Petersburg (Sankt Petersburg)
Sankt Petersburg
List faan stääden uun Ruslun
Lakhta Center, 2020

Sankt Petersburg (rüsk Санкт-Петербург, diar sai's uk Piter) as mä knaap 5 miljuun iinwenern det öödergratst stääd uun Ruslun efter det hoodstääd Moskau, an det sjuardgratst uun Euroopa. Hat as näämd efter di apostel Simon Petrus.

Det stääd leit uun't nuurdwaasten faan't lun bi a müs faan di struum Newa iin uun a Uastsia. Hat as 1703 faan Peter di Grat grünjlaanj wurden, auer Ruslun en Uastsiahuuwen haa wul. Faan 1914 bis 1924 hää det stääd Petrograd (Петроград) het, an faan 1924 bit 1991 as't efter Wladimir Leenin tu Leeningrad (Ленинград) wurden.

Uun St. Petersburg stun 2.300 palasten an slööd, jo san sant 1991 weltkultuurarewdial faan a UNESCO. Uun St. Petersburg stäänt mä en hööchde faan 462 meetern at Lakhta Center, det huuchst hüs faan Euroopa.

Stääddialen[Bewerke | Kweltekst bewerke]

St. Petersburg hää 18 rajons mä 111 letjer ferwaltangsianhaiden:

Nr. Rajon Rüsk nööm Iinwenern
12. Janewoore 1989
Iinwenern
9. Oktuuber 2002
Iinwenern
1. Janewoore 2010
Onersteld stääden
1 Admiralteiski Адмиралтейский 230.186 187.837 170.315  
17 Frunsenski Фрунзенский 433.420 405.274 390.980  
4 Kalininski Калининский 511.794 469.409 456.984  
5 Kirowski Кировский 391.721 338.820 320.119  
6 Kolpinski Колпинский 179.014 175.396 183.596 Kolpino
7 Krasnogwardeiski Красногвардейский 377.765 336.342 323.633  
8 Krasnoselski Красносельский 315.561 305.129 307.801 Krasnoje Selo
9 Kronstadtski Кронштадтский 45.053 43.385 42.755 Kronstadt
10 Kurortny Курортный 71.151 67.511 68.020 Selenogorsk, Sestrorezk
11 Moskowski Московский 352.924 275.884 290.290  
12 Newski Невский 446.602 438.061 439.761  
14 Petrodworzowy Петродворцовый 123.219 115.318 116.919 Lomonossow, Peterhof
13 Petrogradski Петроградский 174.300 134.607 124.790  
15 Primorski Приморский 208.387 393.960 415.809  
16 Puschkinski Пушкинский 129.436 118.171 124.798 Pawlowsk, Puschkin
2 Wassileostrowski Василеостровский 229.936 199.692 195.115  
3 Wyborgski Выборгский 460.855 419.567 410.043  
18 Zentralny Центральный 342.182 236.856 218.548  

Kliima[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Tempratuuren, rin an snä uun St. Petersburg
Jan Feb Mar Apr Mei Jün Jül Aug Sep Okt Nof Det
Max. Temp. (°C) −5,1 −4,1 1,1 8,1 15,6 20,1 21,9 20,0 14,5 8,2 2,0 −2,3 Ø 8,3
Min. Temp. (°C) −10,7 −9,7 −5,2 0,6 6,5 11,4 13,9 12,8 8,1 3,4 −1,9 −7,1 Ø 1,8
Rin of snä (mm) 38 31 35 33 38 58 80 81 69 67 56 51 Σ 637
Stünjen sanskiin (h/d) 0,7 1,9 4,0 6,0 8,4 9,2 8,6 6,9 4,3 2,3 0,9 0,4 Ø 4,5
Rindaar (d) 10 9 9 7 7 9 10 11 12 12 12 12 Σ 120
Weedertempratuur (°C) 1 0 0 1 5 12 17 16 12 8 5 2 Ø 6,6
Focht uun a loft (%) 85 83 78 71 64 67 72 77 81 83 86 87 Ø 77,8
T
e
m
p
e
r
a
t
u
r
−5,1
−10,7
−4,1
−9,7
1,1
−5,2
8,1
0,6
15,6
6,5
20,1
11,4
21,9
13,9
20,0
12,8
14,5
8,1
8,2
3,4
2,0
−1,9
−2,3
−7,1
Jan Feb Mar Apr Mei Jün Jül Aug Sep Okt Nof Det
R
i
n
.
.
o
f
.
.
s
n
ä
38
31
35
33
38
58
80
81
69
67
56
51
  Jan Feb Mar Apr Mei Jün Jül Aug Sep Okt Nof Det

Kwelen[Bewerke | Kweltekst bewerke]

  1. Itogi Vserossijskoj perepisi naselenija 2010 goda. Tom 1. Čislennostʹ i razmeščenie naselenija (Taalen faan't rüsk fulkstäälang 2010).

Luke uk diar[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Commons Commonskategorii: Sankt Petersburg – Saamlang faan bilen of filmer