Mpumalanga (Prowins)

Faan Wikipedia
Dediar artiikel määnt det prowins. Luke uk bi Mpumalanga
Tekst üüb Fering


Det Mpumalanga Prowins uun Süüdaafrika

Det Mpumalanga Prowins (iar Uast Transvaal, 1994-1995; üüb Swaasi: Sifundza seMpumalanga) as ian faan dön njüügen prowinsen faan Süüdaafrika. A nööm faan't prowins het Uast uun dön Swaasi, Xhosa, Süüd-Ndebele an Zulu Spriiken. At prowins leit uun a nuurduast faan't lun. Uun a nuurd leit det Limpopo Prowins, uun a nuurduast Mosambik, uun a süüduast lei Eswatini an det KwaZulu-Natal Prowins, uun a süüdwaast leit det Freistoot Prowins an uun a waast det Gauteng Prowins. Det hee 4.039.939 lidj (2011)[1]. At hoodsteed faan’t prowins as Mbombela.

Geografii[Bewerke | Kweltekst bewerke]

At waastdial faan Mpumalanga leit üüb at huuchveld, en huuch flaaklun, diarüüb en grat dial faan't inlun uun Süüdaafrika leit. Uun a nuurduast san a Drakensberger. Uun a uast faan a Drakensberger as at liichveld, wat subtroopisk plaanter hee. Üüb at liichveld leit at süüddial faan de Kruger-Natschunaalpark, wat det gratst wiljbewaaringsgebiit uun Süüdaafrika as.

Steeden[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Koord faan det Mpumalanga Prowins

Dön tjiin gratst steeden uun't prowins san:

# Steed Lidj (2011)[2]
1 eMalahleni 311.657
2 Middelburg 163.809
3 Embalenhle 118.889
4 Tweefontein 95.457
5 Standerton 84.383
6 Ermelo 83.735
7 Bethal 60.780
8 Mbombela 58.670
9 eMkhondo 57.428
10 Delmas 52.125

Iindialing faan Ferwalting[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Koord faan a Munisipaliteeten faan det Mpumalanga Prowins

At prowins hee trii distrikt-munisipaliteeten:

Befölkring[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Det letst folksteeling wiar uun't juar 2011. Efter a resultooten hee't prowins 4.039.939 lidj: 2.065.883 faan a lidj san wüfhööd an 1.974.055 san karmen[3].

Spriiken[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Ferdialing faan a Spriiken uun Mpumalanga (Folksteeling 2001):
  • Nian spriik hee en grat taal
  • Efter't folksteeling uun't juar 2001, 30,8 % faan a lidj uun't prowins snaaket Swaasi (SiSwati), 26,4 % Zulu (IsiZulu), 12,1 % Süüd-Ndebele, 10,8 % Nuurd-Sotho an 6,2 % Afrikaans[4].

    Histoore[Bewerke | Kweltekst bewerke]

    At prowins wurd 1994 üüs Uast Transvaal Prowins grünlaanjen, üüs det süüduast dial faan det Transvaal Prowins mä dialen faan a bantustanen KaNgwane, KwaNdebele, Gazankulu an Lebowa tuplaanjen wurd.

    Politiik[Bewerke | Kweltekst bewerke]

    Ferdialing faan a Sitsen uun't Parlament faan Mpumalanga sant 2019:
  • ANC (22)
  • DA (3)
  • EFF (4)
  • VF+ (1)
  • Det Mpumalanga Provincial Legislature as at parlament faan't prowins. Det weelet at kabinet an a premier-minister faan't prowins faan't partei of koalitschuun, wat dön miast lasmaaten uun't parlament hee. A premier-minister faan't prowins sant 2018 as Refilwe Mtsweni-Tsipane faan det African National Congress (ANC). Det ANC as sant 1994 det starkst partei uun't parlament.

    Dön ual premier-ministern san: David Mabuza (2009-2018), Thabang Makwetla (2004-2009), Ndaweni Mahlangu (1999-2004), Mathews Phosa (1994-1999).

    Wiartskap[Bewerke | Kweltekst bewerke]

    At prowins hed uun't juar 2016 en BIP faan 323.722 miljuunen Rand, wat 7,4 % faan't BIP faan Süüdaafrika as[5].

    Kwelen[Bewerke | Kweltekst bewerke]

    1. South Africa: Provinces and Major Urban Areas, citypopulation.de
    2. South Africa: Provinces and Major Urban Areas, citypopulation.de
    3. Mpumalanga: Province in South Africa, citypopulation.de
    4. Folksteeling faan 2001 (Resultoot üüs pdf; 624 kB) (Memento faan di 18. Mei 2012 uun't Internet Archive), s. 16.
    5. Stats SA, Provincial GDP Figures