Slaawisk spriaken

Faan Wikipedia
(Widjerfeerd faan Ual-Ruteensk)
Tekst üüb Öömrang


Ferdialang faan slaawisk spriaken
Spriaken uun Uast-Euroopa
Süüdslaawisk spriaken

Slaawisk spriaken san en graten twiig faan't Indogermaans. Jo wurd faan 300 miljuun spreegern snaaket; wan dü a tuliarden märeegenst, san't 400 miljuunen. A nööm faan a spriaken komt faan Ualsarkenslaawisk словѣньскъ slověnĭskŭ, wat faan словѣнинъ slověninŭ of "Slaaw" komt. Wedenskapslidj teenk, dat a nööm faan a lidj faan слово slovo of "wurd" komt[1].

Twiigen[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Uun't slaawisk san diar weder trii twiiger: Waast-, Uast- an Süüdslaawisk.

Waastslaawisk[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Uastslaawisk[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Süüdslaawisk[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Likhaiden an ünlikhaiden uun wurden[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Bispalen faan likhaiden an ünlikhaiden uun wurden:

Spriak Lunstruat Dai Naacht
Ualslaawisk *dòrga *dь̏nь *nòťь
Ualsarkenslaawisk драга/ⰴⱃⰰⰳⰰ (draga) дьнь/ⰴⱐⱀⱐ (dĭnĭ) нощь/ⱀⱁⱋⱐ (noštĭ)
Witjrüsk даро́га (daróha) дзень (dzjenʹ) ноч (noč)
Rüsk доро́га (doróga) день (denʹ) ночь (nočʹ)
Ruteensk дорога (doroha) of драга (draha) дінь (dinʹ) нуч (nuč)
Ukrainisk доро́га (doróha) день (denʹ) ніч (nič)
Bulgaarisk дра́га (drága) ден (den) нощ (nošt)
Matsedoonsk - ден (den) ноќ (noḱ)
Serbo-Kroatisk дра̏га of drȁga да̑н of dȃn но̑ћ of nȏć
Sloweensk drága dȃn nọ̑č
Tschechisk dráha den noc
Kaschuubisk droga, darga dzéń noc
Poolsk droga dzień noc
Schleesisk drōga dziyń noc
Slowaakisk dráha deň noc
Liachsorbisk droga źeń noc
Huuchsorbisk dróha dźeń nóc

Luke uk diar[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Wääblink-kataloog tu Slawisk spriaken uun't Curlie Project (iar:DMOZ, üüb huuchsjiisk)

Futnuuten[Bewerke | Kweltekst bewerke]

  1. In jinsats diartu, at wurd för lidj, diar ei Slaawen wiar, wiar нѣмьци němĭci (iantaal: нѣмьць němĭcĭ), wat "lidj, diar ei snaake kön" het. Detheer wurd leeder wurd at wurd för en mensk, diar faan en germaans stam kaam. Neierdings het det "tjiisken".