Naatrium

Faan Wikipedia
(Widjerfeerd faan Natrium)
Tekst üüb Öömrang


Eegenskapen
Algemian
Nööm, Symbool, Numer Naatrium, Na, 11
Seerie Alkaalimetal
Skööl, Periode, Blook 1, 3, s
Klöör, Skak salwern witj
CAS-Numer 7440-23-5
Uundial 2,64 %[1]
Atomaar [2]
Atoommase 22,98976928(2)[3][4] u
Atoomraadius (bereegent) 180 (190) pm
Kovalent-Raadius 154 pm
Van der Waals-Raadius 227 pm
Elektroonen [Ne] 3s1
Energii 2,75 eV[5]
1. Ionisiarang 495,8 kJ/mol
Füsikaalisk [2]
Tustant fest
Kristal kuubisk
Sachthaid 0,968 g/cm3 (20 °C)[6]
Hardhaid 0,5
Magnetismus paramagneetisk (Χm = 8,5 · 10−6)[7]
Smoltponkt 370,87 K (97,72 °C)
Köögponkt 1163 K[8] K (890 °C)
Molaar Rüm 23,78 · 10−6 m3/mol
Dampwaremk 97,4 kJ/mol[8] kJ/mol
Smoltwaremk 2,6[9] kJ/mol
Dampdruk 1 Pa bei 554[10] K
Faard faan a tuun 3200 m/s bi 293,15 K
Waremk 1230 J/(kg · K)
Elektrisk struumfeerang 21 · 106 A/(V · m)
Waremkfeerang 140 W/(m · K)
Cheemisk [2]
Oksidatsionstustant 1
Oksiiden Na2O
Sür of baasisk stark baasisk
Normoolpotentiaal −2,713 V (Na+ + e → Na)
Elektronegatiwiteet 0,93 (Pauling-Skala)
Isotoopen
Isotoop NH t1/2 Aktiwiteet Energii (MeV) Produkt
21Na

{syn.}

22,49 s ε 3,547 21Ne
22Na

{syn.}

2,602 a β+, γ (90 %) 1,567+1,275 22Ne
ε, γ (10 %) 1,567+1,275 22Ne
23Na

100 %

stabiil
24Na

{syn.}

14,959 h β 5,516 24Mg
25Na

{syn.}

59,1 s β 3,835 25Mg
Muar isotoopen bi List faan isotoopen
NMR-Eegenskapen
  Spin (I) γ uun
rad·T−1·s−1
Er(1H) fL bi
B = 4,7 T
uun MHz
23Na 3/2 0+7,081 · 107 0,092 52,97
Seekerhaid
GHS-Kääntiaken ütj det EU-föörskraft (EG) Nr. 1272/2008 (CLP),[12] (of ütjwidjet)[11]
02 – Braant fiks gau 05 – Korosiif

Gefoor

H- an P-wäärnang H: 260-314
EUH: 014
P: 223-​231+232-​280-​305+351+338-​370+378-​422Vorlage:P-Sätze/Wartung/mehr als 5 Sätze [11]
EU-Gefoorentiaken
ei bekäänd
ei bekäänd
R- an S-wäärnang R: ?
S: ?
Miast wurd SI-ianhaiden brükt.

Naatrium as en cheemisk element mä det tiaken Na an det atoomnumer 11. Hat as en alkaalimetal. Det wichtagst ferbinjang as saalt (Naatriumkloriid).

Bilen[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Wichtag ferbinjangen[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Luke uk diar[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Commons Commonskategorii: Naatrium – Saamlang faan bilen of filmer

Kwelen[Bewerke | Kweltekst bewerke]

  1. Harry H. Binder: Lexikon der chemischen Elemente. S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, ISBN 3-7776-0736-3.
  2. A taalen för't infobox kem miast faan www.webelements.com (Natrium).
  3. Michael E. Wieser, Tyler B. Coplen: Atomic weights of the elements (IUPAC Technical Report). In: Pure and Applied Chemistry. Vol. 83, No. 2, 2011, S. 359–396.
  4. IUPAC, Standard Atomic Weights Revised 2013.
  5. Ludwig Bergmann, Clemens Schaefer, Rainer Kassing: Lehrbuch der Experimentalphysik. Band 6: Festkörper. 2. Auflage. Walter de Gruyter, 2005, {{ISBN|3-11-017485-5, S. 361.
  6. N. N. Greenwood, A. Earnshaw: Chemie der Elemente. 1. Auflage. VCH, Weinheim 1988, {{ISBN|3-527-26169-9, S. 97.
  7. Robert C. Weast (Hrsg.): CRC Handbook of Chemistry and Physics. CRC (Chemical Rubber Publishing Company), Boca Raton 1990, ISBN 0-8493-0470-9, S. E-129 bit E-145.
  8. 8,0 8,1 Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. In: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.
  9. A. Klemm, G. Hartmann, L. Lange: Sodium and Sodium Alloys. In: Ullmann’s Encyclopedia of Industrial Chemistry. Wiley-VCH Verlag, Weinheim 2005, doi:10.1002/14356007.a24_277.
  10. David R. Lide (Hrsg.): CRC Handbook of Chemistry and Physics. 84. Auflage. CRC Press, Boca Raton, Florida 2003.
  11. 11,0 11,1 Iindraanj tu Natrium uun't GESTIS-dootenbeenk faan't IFA, ufrepen di 9. August 2016 (mä JavaScript).
  12. Iindrach tu Sodium uun't Classification and Labelling Inventory faan't Europeesk Chemikaalienagentuur (ECHA), ufrepen di 1. August 2016.