Fluor
Üt Wikipedia
| Äinschape | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ålgemiin | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Noome, Sümbool, Ordenstål | Fluor, F, 9 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Seerie | Halogene | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Gruppe, Perioode, Blook | 17, 2, p | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ütsiien | bliik, gööli gas | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Mase-önjdiilj önj e wrålhüle | 0,06[1] % | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomaar | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atommasse | 18,9984 u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomradius (beräägned) | 50 (42) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kovalenten Radius | 71 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Van-der-Waals-Radius | 147 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektroonekonfigurasjoon | [He] 2s2 2p5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektrone pro Energieniveau | 2, 7 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1. Ionisierungsenergie | 1681,0 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2. Ionisierungsenergie | 3374,2 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3. Ionisierungsenergie | 6050,4 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Füüsikaalisch | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Agregaattustånd | gasformi | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Tächte | 1,6965 kg/m3[2] bei 273 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Magnetismus | diamagneetisch | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smultpunkt | 53,53 K (−219,62 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Sjoodepunkt | 85,03 K (−188,12 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Molar Volumen | 11,20 · 10−6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ferdåmpingswårmk | 3,2698 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smultwårmk | 0,2552 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Wårmkliidjefjardihäid | 0,0279 W/(m • K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kemisch | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Oksidasjoonstustånde | −1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Oxide (Basizität) | (stark sör) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Normåålpotentsjåål | 2,87 V (F + e− → F−) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronegativiteet | 4,0 (Pauling-Skala) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Isotoope | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Mör Isotoope sii Liste foon Isotoope. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| NMR-Äinschape | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Sääkerhäidshaanewisinge | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Gefåårstufkåntiikning üt RL 67/548/EWG, Anh. I | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| R- än S-Seetinge | R: 7-26-35 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| S: (1/2)-9-26-36/37/39-45 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Süwid möölik än gebrüklik, wårde SI-iinjhäide ferwånd. Wan ai ouers fermårked, jüle da önjjääwene dooten bai ståndardbetängelse. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Fluor ma dåt sümbool F än jü ordenstål 9 as en rucht elektronegatiiw elemänt.
Kwäle [Beårbe]
- ↑ Holleman-Wiberg: Lehrbuch der Anorganischen Chemie. 102. Auflage, de Gruyter, Berlin 2007, ISBN 978-3-11-017770-1.
- ↑ name="BGIA GESTIS"/>BGIA GESTIS
- ↑ W. Herzog, M. Messerschmidt, NMR- Spektroskopie für Anwender, VCH, Weinheim, 1995 ISBN 3-527-28690-X.