Astaat

Faan Wikipedia
Tekst üüb Öömrang


Eegenskapen
Algemian
Nööm, Symbool, Numer Astaat, At, 85
Seerie Halogeen
Skööl, Periode, Blook 17, 6, p
Klöör, Skak metalen
CAS-Numer 7440-68-8
Uundial 3 · 10−21 ppm[1]
Atomaar [2]
Atoommase 209,9871 u
Kovalent-Raadius 150 pm
Van der Waals-Raadius 202[3] pm
Elektroonen [Xe] 4f14 5d10 6s2 6p5
1. Ionisiarang 920 kJ/mol
Füsikaalisk [2]
Tustant fääst
Smoltponkt 575 K (302 °C)
Köögponkt 610 K (337 °C)
Dampwaremk ca. 40 kJ/mol kJ/mol
Smoltwaremk ca. 6 kJ/mol
Waremkfeerang 2 W/(m · K)
Cheemisk [2]
Oksidatsionstustant ±1, 3, 5, 7
Elektronegatiwiteet 2,2 (Pauling-Skala)
Isotoopen
Isotoop NH t1/2 Aktiwiteet Energii (MeV) Produkt
209At

{syn.}

5,41 h ε 3,486 209Po
α 5,757 205Bi
210At

{syn.}

8,3 h ε 3,981 210Po
α 5,631 206Bi
211At

{syn.}

7,124 h ε 0,786 211Po
α 5,982 207Bi
212At

{syn.}

0,314 s ε 1,754 212Po
α 7,829 208Bi
β 0,043 212Rn
213At

{syn.}

125 ns α 9.254 209Bi
214At

{syn.}

558 ns α 8.987 210Bi
215At

ferenkelt

0,10 ms α 8,178 211Bi
··· ··· ··· ··· ··· ···
218At

ferenkelt

1,5 s α (99,90 %) 6,874 214Bi
β (0,10 %) 2,883 218Rn
219At

ferenkelt

56 s α (97 %) 6,390 215Bi
β (3 %) 1,700 219Rn
220At

{syn.}

3,71 min β 9,900 220Rn
Muar isotoopen bi List faan isotoopen
Seekerhaid
GHS-Kääntiaken [4]
ei bekäänd
H- an P-wäärnang H: luke boowen
EUH: luke boowen
P: luke boowen
EU-Gefoorentiaken
ei bekäänd
ei bekäänd
R- an S-wäärnang R: ?
S: ?
Muar wäärnangen
Radioaktiif
Radioaktiif
Radioaktiif

Radioaktiif element
Miast wurd SI-ianhaiden brükt.

Astaat as en raadioaktiif cheemisk element mä det ufkörtang At an det atoomnumer 85. Hat stäänt uun't skööl faan a halogeenen. Di nööm komt faan ualgreks ἄστατος: „ünbestendag“.

Bilen[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Luke uk diar[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Commons Commonskategorii: Astaat – Saamlang faan bilen of filmer

Kwelen[Bewerke | Kweltekst bewerke]

  1. Harry H. Binder: Lexikon der chemischen Elemente, S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, ISBN 3-7776-0736-3.
  2. A taalen för't infobox kem miast faan www.webelements.com (Astat) .
  3. Manjeera Mantina, Adam C. Chamberlin, Rosendo Valero, Christopher J. Cramer, Donald G. Truhlar: Consistent van der Waals Radii for the Whole Main Group. Uun: J. Phys. Chem. A. 2009, 113, S. 5806–5812, doi:10.1021/jp8111556.
  4. Faan detdiar element witj wi ei, hü gefeerelk det as.