Eegenskapen
Algemian
Nööm, Symbool, Numer
Baarium, Ba, 56
Seerie
Eerdalkaalimetal
Skööl, Periode, Blook
2 , 6 , s
Klöör, Skak
witj-grä metalen
CAS-Numer
7440-39-3
Uundial
0,026 %[ 1]
Atomaar [ 2]
Atoommase
137,327(7)[ 3] u
Atoomraadius (bereegent)
215 (253) pm
Kovalent-Raadius
215 pm
Van der Waals-Raadius
268[ 4] pm
Elektroonen
[Xe ] 6s 2
Energii
2,7 eV [ 5]
1. Ionisiarang
502,9 kJ /mol
2. Ionisiarang
965,2 kJ/mol
Füsikaalisk [ 2]
Tustant
fääst
Kristal
kuubisk
Sachthaid
3,62 g/cm3 (20 °C )[ 6] bei 293 K
Hardhaid
1,25
Magnetismus
paramagneetisk (Χm = 6,8 · 10−6 )[ 7]
Smoltponkt
1000 K (727 °C)
Köögponkt
1910 K[ 8] K (1637 °C)
Molaar Rüm
38,16 · 10−6 m3 /mol
Dampwaremk
149 kJ/mol[ 8] kJ/mol
Smoltwaremk
8,0 kJ/mol
Faard faan a tuun
1620 m/s
Elektrisk struumfeerang
2,94 · 106 A/(V · m)
Waremkfeerang
18 W /(m · K)
Cheemisk [ 2]
Oksidatsionstustant
+2
Oksiiden
BaO
Sür of baasisk
basisch
Normoolpotentiaal
−2,92 V (Ba2+ + 2 e− → Ba)
Elektronegatiwiteet
0,89 (Pauling-Skala)
Isotoopen
Isotoop
NH
t1/2
Aktiwiteet
Energii (MeV )
Produkt
128 Ba
{syn.}
2,43 d ε 0,521 128 Cs
129 Ba
{syn.}
2,23 h ε 2,433 129 Cs
130 Ba
0,106 %
stabiil
131 Ba
{syn.}
11,50 d ε 1,370 131 Cs
132 Ba
0,101 %
stabiil
133 Ba
{syn.}
10,51 a ε 0,517 133 Cs
134 Ba
2,417 %
stabiil
135 Ba
6,592 %
stabiil
136 Ba
7,854 %
stabiil
137 Ba
11,23 %
stabiil
138 Ba
71,7 %
stabiil
139 Ba
{syn.}
83,06 min β− 2,317 139 La
140 Ba
{syn.}
12,752 d β− 1,047 140 La
Muar isotoopen bi List faan isotoopen
NMR -Eegenskapen
Seekerhaid
Miast wurd SI -ianhaiden brükt.
Baarium (faan greks βαρύς barýs : „swaar“) as en cheemisk element mä det ufkörtang Ba an det atoomnumer 56 . Hat as en grä eerdalkaalimetal an reagiaret stark mä loft.
SIMS -spektrum faan a
isotoopen .
Elektroonenskel
Rian baarium
Bariit
↑ Harry H. Binder: Lexikon der chemischen Elemente. S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, ISBN 3-7776-0736-3 .
↑ A taalen för't infobox kem miast faan www.webelements.com (Barium) .
↑ CIAAW, Standard Atomic Weights Revised 2013 .
↑ Manjeera Mantina, Adam C. Chamberlin, Rosendo Valero, Christopher J. Cramer, Donald G. Truhlar: Consistent van der Waals Radii for the Whole Main Group. Uun: J. Phys. Chem. A . 113, 2009, S. 5806–5812, doi:10.1021/jp8111556 .
↑ Ludwig Bergmann, Clemens Schaefer, Rainer Kassing: Lehrbuch der Experimentalphysik . Band 6: Festkörper. 2. aplaag. Walter de Gruyter, Berlin 2005, ISBN 3-11-017485-5 , S. 361.
↑ Norman N. Greenwood, Alan Earnshaw: Chemie der Elemente. 1. aplaag. VCH, Weinheim 1988, ISBN 3-527-26169-9 , S. 136.
↑ Robert C. Weast (Hrsg.): CRC Handbook of Chemistry and Physics . CRC (Chemical Rubber Publishing Company), Boca Raton 1990, ISBN 0-8493-0470-9 , S. E-129 bit E-145. Wäärser diar uun g/mol an uun cgs -ianhaiden. Amreegent tu SI -wäärs.
↑ 8,0 8,1 Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. In: Journal of Chemical & Engineering Data . 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086 .
↑ 9,0 9,1 Iindraanj tu Barium uun't GESTIS-dootenbeenk faan't IFA , ufrepen di 29. April 2017 (mä JavaScript) .