Stikstoof
Skak / Schake
(Widjerfeerd faan Stickstoff)
| Eegenskapen | |||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Algemian | |||||||||||||||||||||||||||||||
| Nööm, Symbool, Numer | Stikstoof, N, 7 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Seerie | Nianmetal | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Skööl, Periode, Blook | 15, 2, p | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Klöör, Skak | gas saner klöör | ||||||||||||||||||||||||||||||
| CAS-Numer | 7727-37-9 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| ATC-Code | |||||||||||||||||||||||||||||||
| Uundial | 0,03 %[1] | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomaar [2] | |||||||||||||||||||||||||||||||
| Atoommase | 14,0067 (14,00643 – 14,00728)[3][4] u | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Atoomraadius (bereegent) | 65 (56) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Kovalent-Raadius | 71 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Van der Waals-Raadius | 155 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektroonen | [He] 2s2 2p3 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 1. Ionisiarang | 1402,3 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 2. Ionisiarang | 2856 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 3. Ionisiarang | 4578,1 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 4. Ionisiarang | 7475 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 5. Ionisiarang | 9444,9 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Füsikaalisk [2] | |||||||||||||||||||||||||||||||
| Tustant | gasfuremt | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Feranrangen | 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Kristal | hexagonaal | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Sachthaid | 1,250 kg/m3[5] bei 273,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Magnetismus | diamagneetisk (Χm = −6,7 · 10−9)[6] | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Smoltponkt | 63,05 K (−210,1 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Köögponkt | 77,15 K[7] K (−196 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Dampwaremk | 5,58 kJ/mol[7] kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Smoltwaremk | 0,36 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Faard faan a tuun | 333,6 m/s bi 298,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Waremk | 1040 J/(kg · K) bi 298 K | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Waremkfeerang | 0,02583 W/(m · K) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Cheemisk [2] | |||||||||||||||||||||||||||||||
| Oksidatsionstustant | −3, −2, −1, 0, 1, 2, 3, 4, 5 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Oksiiden | N2O, NO, N2O3, NO2, N2O5 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Sür of baasisk | stark sür | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronegatiwiteet | 3,04 (Pauling-Skala) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Isotoopen | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
| Muar isotoopen bi List faan isotoopen | |||||||||||||||||||||||||||||||
| NMR-Eegenskapen | |||||||||||||||||||||||||||||||
| Seekerhaid | |||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
| Miast wurd SI-ianhaiden brükt. | |||||||||||||||||||||||||||||||
Stikstoof (latiinsk Nitrogenium) as en cheemisk element mä det atoomnumer 7 an det ufkörtang N. Di nööm hinget diarmä tuup, dat stikstoof ial dääsket („stikt“).
Bilen
[Bewerke | Kweltekst bewerke]-
SIMS-Spektrum faan a isotoopen
-
Elektroonenskel faan stikstoof
-
Stikstoof ferdampet
-
Glamen stikstoof
Luke uk diar
[Bewerke | Kweltekst bewerke]Kwelen
[Bewerke | Kweltekst bewerke]- ↑ Harry H. Binder: Lexikon der chemischen Elemente. S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, ISBN 3-7776-0736-3.
- ↑ A taalen för't infobox kem miast faan www.webelements.com (Stickstoff).
- ↑ Michael E. Wieser, Tyler B. Coplen: Atomic weights of the elements 2009 (IUPAC Technical Report). Uun: Pure and Applied Chemistry. 2010, S. 1, doi:10.1351/PAC-REP-10-09-14.
- ↑ IUPAC, Standard Atomic Weights Revised 2013.
- ↑ 5,0 5,1 5,2 Iindraanj tu Stickstoff uun't GESTIS-dootenbeenk faan't IFA, ufrepen di 30. April 2017 (mä JavaScript).
- ↑ Robert C. Weast (Hrsg.): CRC Handbook of Chemistry and Physics. CRC (Chemical Rubber Publishing Company), Boca Raton 1990, ISBN 0-8493-0470-9, S. E-129 bis E-145. Wäärser efter g/mol an uun cgs-ianhaiden. Amreegent tu SI-wäärs.
- ↑ 7,0 7,1 Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. In: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.